- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
754

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1939 - Den nya svenska koralboken. Förutsättningar och riktlinjer för koralbokskommitténs arbete, av Gustaf Aulén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KORALBOKEN

övergångs- och brytningstid. Det kunde under
sådana förhållanden icke undvikas, att
koralboken i vissa avseenden måste få karaktären
av ett experimenterande. Det skall emellertid
tacksamt erkännas, att 1921 års koralbok
betecknar en betydelsefull insats i svenskt
koralarbete, att den i stort sett på ett förnämligt sätt
fullföljer den svenska koraltraditionen samt att
den på samma gång innehåller förtjänstfulla
nyansatser. Några huvudpunkter kräva särskilt
beaktande.

1. Den gregorianska musiken är på grund
av nytillkomna texter något rikare företrädd
än i det Hseffnerska verket. Delvis, men också
endast delvis, förmärkas tendenser till en mera
sakenlig behandling av dessa melodier. I stort
sett äro de emellertid alltjämt insnörda i en
musikalisk tvångströja, både rytmiskt och
harmoniskt.

2. Bland de klassiska reformatoriska
koralerna framträda melodierna i de s. k.
kyrkotonarterna såsom en särskild kategori. Också dessa
ha fått en harmoniskt sett mindre
tillfredsställande behandling, i det att deras
kyrkotonarts-karaktär icke kommer klart fram: de ha
omgestaltats i riktning åt de moderna tonarterna.

3. Övriga klassiska koraler ha i stort sett
behandlats på ett föredömligt sätt, särskilt vad
harmonisering beträffar. I fråga om rytmiken
gavs livligare rytmisk utgestaltning åt ett antal
koraler — i vissa fall var detta utan tvivel
önskvärt, i andra mera diskutabelt. Tyngande
för koralboken var, att allt fortfarande ett
avsevärt antal svårtillgängliga eller musikaliskt
mindre uppmuntrande koraler följde med från
den gamla traditionen.

4. Sedan jämförelsevis många av de andliga
sångerna från väckelsetiden upptagits bland de
s. k. nya psalmerna, följde deras traditionella
melodier med in i koralboken. Något annat
kunde i själva verket icke komma i fråga, men
det hade kanske ändå icke varit oundgängligen
nödvändigt att medtaga också de allra svagaste.

I vissa fall infördes alternativa melodier men
stundom föga lyckosamma sådana.

5. Ett intressant kapitel i koralboken av 1921
utgöres av de nytillkomna melodierna. Bland
dessa märkas först ett antal äldre, delvis
mycket värdefulla koralmelodier, somliga från 1697
års koralbok, tidigare uteslutna av Hseffner.
Mindre lyckosamt var däremot att låta stora
mästare, såsom Mozart, Haydn och Grieg, bli
representerade med melodier, som helt saknade
koralkaraktär. En beaktansvärd nyinsats var,
att ett par svenska folktoner av ädel klang
upp-togos. Koralverket innehåller omkring 25
ny-kompositioner. Av dessa torde en knapp
tredjedel ha slagit igenom, under det att de övriga
av olika anledningar icke kommit att bli
brukade i någon större utsträckning.

IV. Koralboken av 1939. Efter denna
historiska överblick låter det sig jämförelsevis lätt
göra att i korthet fixera vad som kan sägas
vara karakteristiskt för 1939 års koralbok. Det
säger sig självt, att koralboksarbetet har
anknutit till vår förnämliga svenska
koraltradition. I viss mån har arbetet underlättats såväl
därigenom, att den kyrkomusikaliska
situationen icke så litet klarnat under de senaste
decennierna, som därigenom, att den nu arbetande
koralkommittén kunnat tillgodogöra sig
erfarenheterna från 1921 års koralverk.

I fråga om allmänna riktlinjer för det nu
avslutade koralarbetet kan följande fastställas.
Koralbokskommittén har sökt utgestalta
koralerna så, att de olika koraltyperna få framträda
var och en i sin egenart och renhet. Kommittén
har i möjligaste mån sökt utgallra vad som
visat sig vara mindre sångbart eller av andra
kyrkomusikaliska skäl mindre önskvärt.
Kommittén har vidare, där så synts av behovet
påkallat, sökt tillföra koralboken nya melodier,
antingen hämtade från den förefintliga
koralskatten eller nykomponerade. Kommittén har
funnit det oundgängligt att i viss — det torde
kanske t. o. m. kunna sägas avsevärd — ut-

754

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0796.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free