Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1939 - Liberia. Afrikas negerfristat, av Gustaf Bolinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIBERIA
Naturliga hamnar finnas icke. Floderna ha
avlagrat stora sandbankar vid sina mynningar,
varför fartygen måste ankra långt ute på havet.
De naturliga förutsättningarna för samfärdsel
äro sålunda föga gynnsamma i Liberia.
Klimatet är hetfuktigt, som i det övriga Västafrika,
men värmen är icke exceptionellt hög.
Nederbörden är avsevärd och luften vid kusten så
gott som året runt i hög grad mättad med
fuktighet. Den egentliga torrtiden varar från
december till mars. I december och januari
gör sig ökenvinden harmattan märkbar ända ut
till kusten. Luften blir då torrare,
temperaturskillnaden mellan natt och dag betydande, och
atmosfären fylles av fint stoft, varför sikten
blir dålig. På det hela taget tycks Liberias
klimat icke höra till de för européer mest
prövande i Västafrika. Den rika nederbörden och
den goda jordmånen ha skapat gynnsamma
förutsättningar för odling, vilka dock hittills
icke utnyttjats i tillräcklig utsträckning.
Det inre är ännu delvis föga känt, och detta
förklarar varför man icke exakt kan ange
landets invånarantal. I litteraturen brukar det
anges till 1 å 2 mill. Den förra siffran torde
komma sanningen närmast. Folktätheten är i
varje fall för västafrikanska förhållanden ej
ringa. Ett tiotusental av landets invånare äro
ättlingar av amerikanska invandrare, och
ytterligare 50 000 å 60 000 äro sådana infödingar,
som fått någon skolbildning eller åtminstone
till sin klädedräkt äro europeiserade. Alla
dessa bo huvudsakligen i kustorterna utefter
de större floderna och kring bilvägen från
Monrovia österut. Det finns också en hel del
från engelska Västindien stammande negrer i
Liberia, liksom naturligtvis från närliggande
europeiska kolonier.
Liberia bebos av ett stort antal infödda
stammar, av vilka flera äro ofullständigt kända.
Krunegrerna, som huvudsakligen äro bosatta
på kusten, äro bekanta i alla Guinealänderna,
därför att de bruka ta anställning som extra
besättning på de fartyg, som anlöpa
västafrikanska hamnar. Invid Monrovia ligger en
kru-stadsdel, som för övrigt har en viss
självstyrelse. Några krustammar, som bo inne i
landet, torde väl ha bevarat sin ursprungliga
kultur, men de äro föga kända. Kru äro
ansedda för att vara tjuvaktiga och opålitliga, och
de användas aldrig som tjänare, medan de med
dem besläktade bassa i södra Liberia, som äro
av ett långt fredligare sinnelag, däremot visat
sig ganska lämpliga för sådana sysslor.
I norra Liberia ha vi två stammar, som verka
helt aristokratiska i motsats till de nyss nämnda
kru och bassa.
Vai bebo nordvästra Liberia och ha en liten
»stad» (varje samhälle kallas i Liberia »town»)
mittemot Monrovia tvärsöver lagunen. De stå
kulturellt högt och ha t. o. m. ett eget
skriftspråk. De starkare nordafrikanskt influerade
mandingo längre inåt landet, vilka äro utbredda
ända upp till Senegal, äro goda handelsmän och
ströva som sådana över stora delar av Liberia.
Vid gränsen till Sierra Leone bo stammar som
kondo, gola, kissi och mendi, vilkas
huvudmassa är bosatt i nämnda koloni. Av andra
stammar norr om S:t Paulsfloden kunna
nämnas de konstfärdiga buzi längst österut. Söder
om samma flod är ett betydande folk bosatt,
kpwesse. De ha sedan gammalt varit
förmedlare av boskap från höglandet och av slavar,
med vilken vara de brukat förse sina
grannfolk. Genom kpwesses land går nu bilvägen
från Monrovia upp mot franska gränsen. Som
arbetare synas kpwesse vara långtifrån
idealiska och kunna endast förmås att fullgöra
åtaganden, om de hållas strängt.
Folken i Liberia tillhöra
Sudannegergrup-pen. Den vanligaste hyddtypen är cylindriska
lerhus med kägelformat palmbladstak. Stundom
använder man flätade mattor till väggar, och
andra husformer än den runda förekomma
också.
Slavhandeln har gammal hävd bland infö-
2-WFM39:Jl
757
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
