- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
785

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1939 - Kampen mot skadeinsekter. Den biologiska metoden för deras utrotning, av Ivar Trägårdh - Tecknad film. Från ritbordet till celluloidremsan, av Gösta Werner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- TECKNAD FILM

naturligtvis också en fiende till viveln, en liten
parasitfluga, och i augusti 1910, efter nära fyra
och ett halvt års resor, lyckades det Muir att
hemföra parasiten till Hawaii. Redan efter ett
par år kunde man skönja en tydlig minskning
av vivelangreppet, och medelskörden under
1914—16 översteg med c:a 45 000 ton
medelskörden under de föregående åren. Ännu en
gång hade den biologiska metoden med glans
bestått provet.

Det utmärkande för den biologiska metoden
är, att den hittills så gott som uteslutande
kommit till användning, när det varit fråga om
skadeinsekter, vilka genom samfärdsmedlen
kommit över från sin ursprungliga hemort till
andra länder, där förhållandena varit
gynnsamma för dem, medan de samtidigt blivit fria
från de fiender, vilka i hemlandet i allmänhet
höllo deras numerär nere. Men intet hindrar,
att man, när man trängt djupare in i den roll,
som parasiterna spela, kan transportera fiender
till en skadeinsekt från en del av ett land, där
den är vanlig, till en annan del, där den är
sällsynt. Hittills har likväl den biologiska
metoden haft en mycket utpräglat internationell
karaktär, och liksom skadeinsekterna ej
respektera politiska gränser, ha dessa ej stått
hindrande i vägfen för det samarbete mellan olika
länder, som var nödvändigt för den biologiska
metodens genomförande. Under de senaste tre
åren har exempelvis Skogsförsöksanstaltens
entomologiska avdelning samarbetat med både
engelska och amerikanska entomologer vid
försöket att påträffa och till Nordamerika
importera parasiter till en växtstekel, den s. k.
gran-stekeln, vilken härstammar från Europa men
möjligen med jorden kring några granplantor
kommit in i Kanada, där den gripit omkring
sig år efter år.

Den biologiska metoden erbjuder flera
fördelar, jämförd med de kemiska metoder, som
eljest ha vunnit så stor spridning. Den har, om
den lyckas, en permanent karaktär och behöver

ej som de kemiska metoderna upprepas är efter
år. Anledningen härtill är naturligtvis, att den
tar sikte på själva roten och upphovet till
massförökningen, nämligen frånvaron av parasiter
och rovinsekter i det nya hemlandet. Av denna
anledning har den också hävdat sin ställning,
sedan alla andra metoder att bekämpa en
skadeinsekt slagit fel. Men ännu måste den
avsevärt fullkomnas. Idealet vore ju, att man
kunde odla parasiterna likt husdjur, så att man
alltid hade tillräckliga kvantiteter till hands,
när de behövdes. I själva verket har man i
vissa fall nått detta ideal, ty i Kalifornien har
man nu industrialiserat vissa betydande
parasiters uppfödning, så att man redan för tio år
sedan kunde köpa dem för ett pris av c:a 2 kr.
per tusen. Ivar Trägårdh.

TECKNAD FILM.

FRÅN RITBORDET TILL
CELLULOID-REMSAN.

Den tecknade filmen är ingen ny företeelse.
Den har funnits i många år, men det var först
i och med ljudfilmen, som den på allvar nådde
en position och väckte uppmärksamhet och
intresse som rent konstnärlig företeelse.

Den tecknade filmen bygger på en mycket
invecklad, dyrbar och tidsödande teknik, som
redan den gjort den förbehållen ett fåtal
ekonomiskt tillräckligt starka producenter. En
tecknad film består av en oerhörd massa lösa
teckningar, vilka fotograferas efter varandra. I
genomsnitt räknar man med att för varannan
eller var tredje filmruta behöva en ny teckning,
och då den färdiga filmen visas med en
hastighet av 24 bildrutor i sekunden, förstår var och
en vilket oerhört arbete, som måste ligga
bakom bara en minuts färdig film.

Vid hastiga rörelser behöver man ofta en ny
teckning för varje ruta, d. v. s. 24 olika teck-

785

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0829.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free