- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
796

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1939 - Tidningarna i biblioteken. De moderna bibliotekens svåraste problem, av Carl Björkbom - Varuträsk - en ny svensk mineralfyndort, av Erik R. Ygberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Läsapparatsproblemet kan dock icke sägas vara
slutgiltigt löst.

Inom New York Public Library användes en
av Eastman Kodak konstruerad
tidningsläsapparat (bild 4), där bilden genom en
projektionsanordning kastas uppifrån på en platta,
som ligger framför läsaren. För att plattan ej
vid större förstoring skall behöva göras så stor,
projicieras endast en fjärdedel av bilden.
Medelst en spak kan projektionsapparatens
ljuskägla riktas mot olika delar av filmen, så att
olika delar visas på plattan. Filmen framvrides
medelst en vev. Tyvärr ställer sig apparaten
tämligen dyr. Dessutom finnes nu i handeln
en tidningsläsapparat från Graphic Service
Corporation, Boston, Mass. (bild 5). Enligt
dess reklamhäfte skulle man vid denna
apparat ha kommit ifrån en del av de vanliga
olägenheterna, bl. a. vid »bläddringen». Bilden
kastas bakifrån på en mattskiva, så stor, att
hela tidningssidan kan visas på en gång. Priset
är 250 dollars.

Filmningen av tidningarna synes lösa icke
endast problemet att skydda tidningarna för
förstöring, den löser även utrymmesfrågan. En
årgång Svenska Dagbladet upptager enligt
Waldner 420 000 cm3. För en fotografering av
dess c:a 7 200 sidor erfordras 4 1/2 à 5 rullar
film, vilka upptaga endast c:a 2 000 cm3, d. v. s.
endast ungefär 1/210. Vinsten med avseende på
utrymme är följaktligen enorm. Om
tidningsvolymerna ersattes av filmrullar, skulle
tidningarna icke längre bereda biblioteken någon
större svårighet än böckerna. Negativen böra
visserligen ur säkerhetssynpunkt förvaras på
särskilt skyddat ställe, helst utanför
biblioteket, men kopiorna kunde få sin plats i de
vanliga boksamlingarna.

Att utbyta tidningarna mot filmkopior är
naturligtvis en radikal åtgärd, som helt
säkert skulle framkalla en hel del protester.
Att allmänheten skulle känna sig
bortkommen första tiden vid övergången från vanlig
läsning till läsning av projicierad film är
icke att taga så allvarligt. I New York Public
Library har man i detta hänseende icke märkt
några svårigheter. Många biblioteksmän skulle
däremot ställa sig mycket betänksamma och
näppeligen våga taga ansvaret att utbyta de
»verkliga» tidningarna mot filmremsor. Man
måste emellertid komma ihåg, att under
nuvarande förhållanden äro tidningarna inom en
relativt kort framtid obönhörligt dömda till
fullständig undergång och att enda
möjligheten att rädda deras innehåll — vilket dock är
det väsentliga — ligger i en kopiering av något
slag. Enstaka tidningsnummer, konserverade
efter alla konstens regler, kunna ju alltid ge
en idé om hur en tidning verkligen såg ut åt
våra efterkommande vid en tidpunkt, när av
hela den moderna tidningsproduktionen i
övrigt endast återstår en handfull stoft.

        Carl Björkbom.

VARUTRÄSK - EN NY
SVENSK
MINERALFYNDORT.



Sammanlagt känner man för närvarande
c:a 1 500 mineral, men endast få av dessa ingå
som väsentliga beståndsdelar i de bergarter,
som uppbygga den fasta jordskorpan. De allra
flesta äro i allmänhet sällsynta och bildas
endast under vissa speciella betingelser. På
enstaka ställen i jordskorpan kunna emellertid
vissa av sådana eljest sällsynta mineral
förekomma anrikade i större eller mindre mängder,
och sådana lokaler benämnas mineralfyndorter.
Oftast ha dessa förekomster endast
mineralogiskt intresse, och blott i undantagsfall kunna
de få praktisk betydelse. Vid studiet av
mineralens uppträdande ha mineralogerna på
senare år fått god hjälp av den med mineralogien
närbesläktade geokemiska forskningen, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0840.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free