Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1939 - Kriget - Krigsoperationerna i november 1939. »Nervkriget» i öster och väster - ett krig mot de neutrala, av Erik Zeeh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGET
dei-ligt nog händelseförloppet i världskriget, då
det år 1916 också i Paris bildades ett tjeckiskt
nationalråd — under Masaryk och Benes — och
en tjeckisk armé organiserades, den gången i
Ryssland.
Vida mera än på de i stort sett obetydliga
händelserna vid och bakom västfronten har
dock uppmärksamheten riktats på nervkrigets
utslag i de båda neutrala staterna Belgien och
Holland, som ligga mitt »i gluggen». Dagligen
har västmakternas propaganda framhållit det
hot, som från tysk sida ansågs vara riktat mot
dessa båda länder. Stämningen blev irriterad.
I början av november nådde den nära
bristningsgränsen. Såsom ett sista försök till
avspänning kom den 7 ett från Belgien och
Holland gemensamt till de krigförande framfört
erbjudande om medling, som avböjdes av båda
parter. Nervositeten steg. Den 10 synes man i
Holland ha börjat vidtaga anstalter för att taga
till hjälp det traditionella försvarsmedlet mot
en invasion •— vattnet. Till irritationen bidrog
ett gåtfullt intermezzo på den tysk-holländska
gränsen vid Venlo (jfr nedan, sid. 820 "/n).
Intermezzot är, då detta skrives, ännu icke
uppklarat. Men »nervkriget» övergick icke denna
gång till vad fransmannen kallar »guerre å
coups de canon». Redan den 11 inträdde en
märkbar avspänning i såväl Belgien som
Holland.
De närmaste orsakerna till såväl den
plötsliga krisen som dess hastiga avveckling äro
höljda i dunkel. Otvivelaktigt förlades stora
tyska truppmassor vid Hollands och Belgiens
gränser, men härtill kunna anföras en mängd
andra orsaker än förberedelser till en invasion.
Skälen mot en dylik äro vägande. Oavsett de
stora politiska vådorna och att spåren från 1914
förskräcka, framstår det faktum, att läget helt
förändrats sedan sistnämnda årtal. I Holland
möta talrika spärrbefästningar till stöd för
vattendragens, kanalernas och
översvämningarnas naturliga försvarslinjer. I. Belgien har man
förutom fästningarna att stödja sig på två
försvarszoner, den ena vid tyska, den andra vid
franska gränsen. Men dessutom försvaras de
båda staternas territorier av redan mobiliserade
stridskrafter, vilkas sammanlagda styrka enbart
i fält uppgår till minst ett 20-tal divisioner. Där
tyskarna 1914 påträffade en icke
färdigmobili-serad armé om icke ens 100 000 man, skulle de
nu möta en mångdubbelt talrikare, stridsberedd
styrka. Dessutom erbjuder Belgiens och
Hollands neutralitet tyskarna visserligen för deras
operationer stora olägenheter men å andra
sidan också mycket beaktansvärda fördelar. Det
är därför militärt sett icke sannolikt, att man
från tysk sida vid denna tidpunkt på allvar
förberett en invasion. Ryktena om en dylik ha
sannolikt endast varit ett led i nervkriget.
HANDELSKRIG OCH FLYGSPANING
INOM NORDSJÖOMRÅDET.
Handelskriget kännetecknades under första
hälften av november av ett påfallande lugn.
Man räknade över vinster och förluster.
Engelsmän och fransmän fullständigade sitt
konvoj-system och började armera en del
handelsfartyg som hjälpkryssare. Under de fyra första
dagarna av november anlände till England fyra
konvoj er med 100 000 ton livsmedel, gummi,
bomull, drivmedel m. m. Engelsmännen hade
vid samma tid frän krigets början beslagtagit
över 400 000 ton kontraband, medan
fransmännen lagt vantarna på 150 000 ton^. Det var
besvärligt för de neutrala. Den 13 nov. meddelade
London, att tyskarna intill detta datum sänkt
32 neutrala fartyg med 88 500 ton dräktighet,
av vilka 7 fartyg med 11110 ton kommo på
Sverige. Ungefär samtidigt lågo i de engelska
kontrollhamnarna 75 fartyg, tillhörande 11 olika
nationer; den 14 nov. uppgives antalet fartyg
1 Denna summa har för Frankrikes del vid slutet
av november stigit till över 223 000 ton.
810
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
