Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1939 - Kriget - Rustningsläget i »farozonen». Vissa neutrala staters militära maktmedel, av Erik Zeeh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGET
Styrka: 4 000—26 000 mani.
Fältarmé: 2 infanteridivisioner m. m.
Styrka: 40 000 man.
Besättningstrupper och
personalreserver: 100 000 man.
Marinen.
Disponibelt tonnage: 3 kustpansarfartyg^
(3 400—3 800 ton), 20 torpedbåtar^ och 12 u-båtar.
Hela tonnaget: omkring 20 000 ton.
Flygvapnet.
Stridsflygplan i första linjen: omkring
100 flygplan.
Den danska armén är jämförelsevis väl
försedd med materiel men till styrkan ytterst ringa.
Marinen får i en utländsk uppslagsbok betyget:
»Till sjöss är Danmark nästan värnlöst.»
Finland^
Ytinnehåll: 383 000 km^.
Befolkning: 3 800 000 inv.
Hären.
Fredsstyrka: SVa infanteridivisioner, 1
självständig kavalleribrigad, 1 200 man gränsvakt.
Styrka: 27 000 man.
Fältarmé: omkring 12Va infanteridivisioner,
bildade av den stående hären och territorialarmén,
1 lätt brigad m. m.
Styrka: 150 000—200 000 man.
Besättningstrupper och
personalreserver: 200 000 man’.
Marinen.
Disponibelt tonnage: 2 kustpansarfartyg
(3 900 ton), 5 u-båtar, ett antal motortorpedbåtar m. fl.
Hela tonnaget: omkring 11 000—12 000 ton.
Flygvapnet.
Stridsflygplan i första linjen: 4
regementen och 1 flottilj.
Styrka: 200 flygplan.
Den finska armén disponerar ett bland
världens bästa soldatmaterial, som erhåller en
synnerligen fältmässig utbildning. Fältarmén är i
förhållande till folkmängden sannolikt den stör-
^ Växlande under olika tider på det militära
utbildningsåret.
2 Äldre fartyg.
^ Se även artikeln om krigsoperationerna, där det
också lämnas vissa uppgifter beträffande röda armén.
’ Häri inräknat skyddskårerna, omkring 100 000 man,
vilka dock även torde kunna uppställa truppförband
till direkt förstärkning av fältarmén.
sta i Europa. Måhända är materieltillgången vid
territorialdivisionerna ännu något svag, en
olägenhet, som dock snabbt försvinner.
Flottan är av betydelse endast för det inre
kustförsvaret. Däremot äger Finland ett starkt
kustartilleri i positioner, vilkas styrka knappast
äga någon motsvarighet — om icke i Sverige.
Inom flygvapnet torde ännu spaningsplanen
vara för härskande, däremot antalet bomb- och
jaktplan tämligen obetydligt. Allmänt omdöme
om Finlands försvar: »Den militära styrkan till
lands» anses vara »betydande».
Grekland.
Ytinnehåll: 130 000 km^.
Befolkning: 6 900 000 inv.
Hären.
Fredsstyrka: 13 infanteridivisioner, 1
kavalleridivision.
Styrka: 65 000 man. •
Fältarmé: 250000 man.
Besättningstrupper och
personalreserver; 350 000 man.
Marinen.
Disponibelt tonnage: 1 pansarskepp (12 500
ton), 1 kryssare (9 500 ton), 14 jagare, 6 u-båtar.
Hela tonnaget: 50 000 ton.
Tonnage under byggnad: 6 jagare^.
Flygvapnet.
Stridsflygplan i första linjen: 200
flygplan.
Armén är betydande och anses vara väl
försedd med materiel. En i anseende till landets
belägenhet mycket stor svaghet äro de
otillräckliga sjöstridskrafterna och det svaga
flygvapnet. Allmänt omdöme: »Militärt starkt till
lands, otillräckligt rustat till sjöss och i luften.»
Jugoslavien.
Ytinnehåll: 247 500 km^.
Befolkning: 15 600 000 inv.
Hären.
Fredsstyrka: 17 infanteridivisioner-, 1
bergsbrigad, 2 kavalleridivisioner, pansartrupper.
1 Därtill eventuellt 1 kryssare och några u-båtar.
2 Av divisionerna torde en del ännu ha 4
infanteriregementen i stället för 3.
814
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
