- Project Runeberg -  Norske Gaardnavne. Oplysninger samlade til brug ved Matrikelens Revision / 1. Smaalenenes amt /
262

(1897-1936) [MARC] [MARC] Author: Oluf Rygh With: Sophus Bugge, Albert Kjær, Karl Rygh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

262

. SMAALENENE

* Byrðingshofn, af byrðingr m., Fragtfartøi, Handelsfartøi, — altsaa
Havn for saadanne Fartøier. Formen i RB. skyldes aabenbart Feilskrift
eller Feilhørsel.

23. Rod store. Udt. störré. — Storerudt 1604.Vi- Storød
1639. Stoerød 1640. Stoerrøed 1667. Rød stoere (PI. Bache,
Røds-bryggen, Kieringholmen, Lammenes, Bøbache) 1723.

Ruð n., Rydning.

23,2. Bøbakke. Udt. Ulakke.

23,5. Lammenes. Udt. lammenes.

Udentvivl kaldet saa, fordi her bar været Havnegang for Lam, jfr. Berg
No. 18.

23, 11. Kjer ringholmen. Udt. k/erringhøbnen.

23, 12. Hasleviken. Udt. hdsslevtlca.

Af Trænavnet Hassel (hasl).

23. 15. Bakken. Udt. lakken.

24. Rydningen. Udt. rønningen. — Rvdenighæ (!) DN. II
659, 1472. Rynningen 1593. Rødningen 1604.74. 1667.

Ruöningr m., Rydning.

25. Korshavn. Udt. kørshamn, — Korshaffn DN. III 585,
1449. IX 412, 1502. 1593. JN. 39. Kaarshaffnn 1604.7x,7i.
Kors-hafn 1640. 1667.

Krosshofn, Korshavnen. Naar Kors (eller i ældre Form Kross) i
Steds-navne findes i Forbindelse med Ord som «Havn», «Sund», antager jeg, at det
sigter til et Kors, som har været reist som Seilmærke; ligesaa i liere af de
mange Tilfælde, hvori man finder det sms. med «Nes» (jfr. Fritzner under
hafnarkross og hafnarmark). Navnet Korshavn (Kross-) findes paa
mindst 3 andre Steder (Austevold, Ulstein, Fillan).

25. 17. Bjerkelien. Udt. bjærkelía.

25,30. Terpet. Udt. vce’rpe.

Paa Grund af Betoningen er det rimeligt, at den rette Skriftform vilde
være Varpet, jfr. om dette Ord ld No. 36,2.

26. Single. Udt. sø’ngle. — Senngeløenn St. 29. Singelen
1593. Sinngeløenn 1604.7i. * Singeløen 1640. 1667.

Jeg kjender intet Stedsnavn ellers, som kunde antages at have Stamme
tilfælles med dette, uden Singlen, Gaard paa Arnøen i Skjervø. Det er vel
uvist, om disse Navne hænge sammen med Singl n., grov Sand, der ikke kan
paavises i Oldnorsk, -øy som Sammensætningsled er, som det sees, i flere
Tilfælde her svundet ind til et tonløst e.

27. 3Iakø. Udt. make. — Magøen 1604.74. Magøe 1639.
Magøen 1667.

Intet beslægtet Navn kjendes; kunde maaske tænkes sms. med mak i
Betydning: Møie, Besvær. Er nu en Del af Nordre Sandø, men har maaske
engang i Tiden været særskilt 0.

28. Sandø. Udt. samie. — Sandøy RB. 513. i øfsta tuftum
(d. e. øverste Gaard) i yttra Sandey RB. 391. Sanden NRJ. I 27.
Sandøen 1593. Sanndøenn 1604.7i. Sandø 1640. Sandøen 1667.
(PI. Stuvig) 1723.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:32:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ngardnavne/1/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free