- Project Runeberg -  Norske Gaardnavne. Oplysninger samlade til brug ved Matrikelens Revision / 11. Søndre Bergenhus amt /
357

(1897-1936) [MARC] [MARC] Author: Oluf Rygh With: Sophus Bugge, Albert Kjær, Karl Rygh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29. AASENE

357

*Ulfhildarsetr, sms. med setr n., Bosted (Indl. S. 74). 1ste Led
er kvindenavnet Ulfhildr. Se PnSt. S. 269, hvor Formen i BK. betragtes
som Feil for *Uluildar-. Jfr. Ulveraaker, GN. 14 i Valestrand.

90. Sauraas. Udt. saurås. — i Saurasi DN. XII 52, 1325.
45, 1321. Saurass DN. XII 160, 1427. Sauraas DN. XII 200, 1463.
af Sourase DN. XII 224, 1490. Seffueraas 1563. Søraass 1567.
Søffueraas 1610. Søraas 1620. 1667. 1723.

Saurås s, af saurr m., Smuds, Søle (Indl. S. 73), og á s s m., Aas.
Forledet er her, som alm. i Navne, brugt om myret, dyndet Grund. Aasen
er omgiven af store Myrer.

91. Angeltveit. Udt. dnntveit. — Angeltued 1610. 1620. 1667.
Angeltvet 1723.

Se Fjeld GN. 23. Foran Tandlyden -t- er -ng- assimileret til -n-.

91,2. Rinden. Udt. rj’nn’n.

92. Yesterlien. Udt. v&ssUœ. — [Væstrliþ DN. XIII 3, c.
1300, se GN. 107.] Westeliid 1567 (øde). Westerliidt 1610. 1620.
Westerlj 1667. Westerlie 1723.

Vestrlið, af Adv. v e s t r, vest, og líð (h 1 í ð) f., Li. Forledet tjener
vel til at adskille denne Gaard fra Li (GN. 107), som ligger i SØ. for Vesterli.

93. Melingen. Udt. melingjen. — i Midhlingum BK. 32 a.
Milling NRJ. II 492. Melling NRJ. III 466. Melingenn 1563. Mellingh
1610. 1620. Mellinge 1667. Mælingen 1723.

Miðlingar, Flt. af M i ð 1 i n g r, se Finnaas GN. 101. Navnet, som
nn har Entalsform, kan efter O. R. sigte til Beliggenhed nær det midterste
af 3 Vande. Snarere betegnes dog vel Gaarden ved sit Navn som liggende
midt mellem GN. 92 og GN. 94.

94. Espelen. Udt. césspeVn. — Espioll DN. XIII 3, c. 1300.
i Espiole DN. XII 96, 1392. af Æspiol DN. XII 200, 1463. [Heswel
NRJ. II 492.] Espell, Aspeli NRJ. III 466. Espiøll 1610. 1620.
Espeli 1611. Espel 1667. Espeli 1723.

Espi(h)óll, af esp i n., Sted, bevoxet med Asp (Indl. S. 31. 88), og
ho 11 m., isoleret Høide (Indl. S. 56). Se Thj. VSS. 1891 S. 163. — Jfr.
ovenfor S. 273 Anm. 1.

95. Teigland. Udt. teilann. — Tægland BK. 59 a.
Thege-landt 1563. Telannd 1567. Thigeland 1610. Tegeland 1611.
Tegland 1620. Teigland 1667. 1723.

Vel T e g 1 a n d (af *Telgland), mindre sandsynlig ’Teigland, som
formodet af O. R.; se Strandebarm GN. 33. En Parallel til Udviklingen af
Tvelyd i dette Navn har man maaske i Baugtveit. GN. 80.

95,2. Aspeliaugen. Udt. assphåjen.

96. Sæterstol. Udt. scésstøl. — Setterstiøll 1610. Setterstøll
1620. 1667. Setterstøel 1723.

Er vistnok Folkesprogets Sæterstøl m., Malkeplads paa en Sæter. Jfr.
Askøen GN. 1, 3.

97. Almaas. Udt. almås. — i Almasum BK. 59 b. Almaser
DN. XIII 3, e. 1300. [Alness (!) NRJ. II 491. Almaas,3 NRJ. III

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:35:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ngardnavne/11/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free