- Project Runeberg -  Norske Gaardnavne. Oplysninger samlade til brug ved Matrikelens Revision / 4:2 Kristians amt /
161

(1897-1936) [MARC] [MARC] Author: Oluf Rygh With: Sophus Bugge, Albert Kjær, Karl Rygh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

20. BRANDBU

161

9. Sørum. Udt. sø’römm. — Sørum 1667. 1723.¼.

* Suðreimr, sms. med heimr, Sørgaarden.

10. Gutudalen. Udt. gú’túdalen.

Af gata f., Vei; om Vokalernes Ligedannelse (Tiljevning) se Indl. S. 23.

11. Sollien. Udt. só’lia.

12. Sevaldrud. Udt. sé’vallrú. — Sevalrud 1723 (ryddet for
4 Aar siden i Kongens vestre Almenning).
Af Mandsnavnet Sevald, det gamle Sigvaldr, Sigvaldi (den
første Form almindeligst i Norge i MA.). Her mulig nyere Navn. Se PnSt. S. 216.

18. Saltbu. Kaldes væ’sstlann.

«Saltboden» (saltbúð) findes oftere som Navn ved Kysten, hvor det
sigter til den i gamle Dage meget drevne Saltkogning af Søvand. Hvor
denne Forklaring ikke er mulig, som her, kan Navnet tildels have Hensyn
til et saltholdigt Myrhul eller noget lgn., jfr. Aasen og Ross under Salta.
Se Indl. S. 73.

14. Afkjenn. Udt. ã’v’kjænn.

Vel opr. Aftjorn (StK S. 51). Maa have Navn efter et Tjern, der
adskilles fra Østre Bjonevand ved et ganske smalt Eid; jfr. hos Aasen Ord
som Avdal, afsides liggende Dal, Avhola, afsides liggende Hulning.

15. Eidsbraaten. Udt. ei’sbråtån.

16. Putten. Udt. pú’tten.

Putt m. er en nu tildels brugt Sideform af oldn. pyttr m., vandfyldt
Hul. Jfr. Bd. III S. 42. Her findes efter Kartet et ganske lidet Tjern i en
Myr i Nærheden.

17. Venaasen. Udt. vé’nåsen.

* Vináss, sms. med vin f.; Navnet forekommer oftere. Jfr. Bd.
IV, 1 S. 138.

18. Haug. Udt. hau. — af Haugi i Kios s. RB. 268. Houg
1616. 1667. 1723.¼.

Haugr m., se Indl. S. 53.

18,2. Kjensrud. Udt. kjœ’nnsrú.

19. Bjone. Udt. bjó’ne. — Vestre Biwne vantnet DN. XII 801,
1553. Biune St. 166. Biønne St. 170. Byune 1604.¼. Biuffne 1616. Biønne 1667. 1723.¼.

* Bjugnar, Flt. Findes som Gaardnavn ogsaa i Hobøl (Bjoner) og i
Ramnes (Bjune); ogsaa i Entalsform forekommer Ordet som Stedsnavn paa
forskjellige Steder. Af det gamle Ord bjüga, bøie sig; jfr. Biri GN. 43.
Se Bd. I S. 388. Til Forklaring kan man her tænke enten paa den
Krumning, den strax søndenfor udfaldende Bjone-Elv gjør i den nederste Del af
sit Løb, eller paa den store Bugt, Randsfjorden slaar her. Se Ldsbl. 392.

20. Horn. Udt. hønn (med ø lydende mod u). — Hornn St.
166 b. Hond 1667. 1723.¼.

* Horn n., Hjørne, Vinkel. Denne Gaard og Nabogaarden i S. Land
har sit Navn af, at de ligge paa det Nes, som springer frem i den under frg.
GN. omtalte Bugt af Randsfjorden. Se Ldsbl. 393.

Rygh. Gaardnavne IV, 2.

11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:33:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ngardnavne/4-2/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free