Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Nittonde århundradets konst, dess utgångspunkter och förhistoria - 3. 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NITTONDE ÅRHUNDRADETS KONST.
synglas. Åt tidens lynne gaf han ett delikat och själfullt uttryck, då han
med behagfull, mjuk, nervös pensel drömde fram dessa fetes champèlres, från
hvilka färden går i den ljumma kvällens rosenluft till kärleksgudinnans sagoö.
Men han påminte om sitt flamska ursprung, då han i sin ungdom målade
»La vraie gaieté», bönders och bondkvinnors okonstladt klumpiga dans
utanför byvärdshuset. Hans konsthistoriska betydelse blef den, att han mer än
någon annan slog bryggan mellan det flamska 1600-taIsmåIeriet och den
franska smaken, som påverkade honom och som han i sin.mån betydligt
påverkade.
I Nederländerna hade måleriet, vid sidan af de sanna romarne, haft
representanter, som gåfvo den akademiska formläran en god dag, om de ens
kände den, och som egnade sig åt att framställa det lif, som omgaf dem och
där de voro fullt hemmastadda. De alster af det nederländska måleriet, som
eftervärlden gitter minnas, de söka hvarken storhet eller idealitet, de söka hell
enkelt färg, rörelse, karaktär, mänsklig individualitet. De äro målade för
målningens egen skull. De äro så olika den i Versailles omhuldade konsten som
en kermess med dansande och drickande, kärlekslystna bönder var olik en
hofassemblé med cirklade kavaljerer och skyhögt friserade damer i
styfkjort-lar. Och dess små landskap, utsikter öfver dynerna med deras vida horisont
och deras af fuktighet mättade lufl, öfver fredliga städer eller oländig
bergsbygd, de hörde hemma i en annan värld än de parker, den franske
trädgårdsarkitekten bygt upp af klippta löfväggar, af idegrankäglor och pyramider och
beräknade perspektiv, en annan värld också än de italienska ideallandskapen,
där den ränsade och förädlade plastiska naturen är en lämplig miljö för
gudar och heroer. De små nederländarne sökte att kärleksfullt och ärligt
afbilda verklighetsvärlden, hvardagsmänniskorna i helg och socken, deras
bostäder, köket, husgerådet, husdjuren. De målade salongen, verkstaden,
by-värdshuset, naturen utanför hemmets dörr, tingen själfva och följaktligen
också den stämning, de visade sig uti för den, som var förtrogen med denna
omgifning, denna natur, kände den ut och in och kände varmt för den.
Det fans naturligtvis också annan konst än denna i Nederländerna —
Rubens’, van Dycks, Frans Hals’, Rembrandts land. Sund realism blef
liksom starkt personligt uttryck och betonande af att måleriet är färgens konst
till skilnad från skulpturen, som är formernas, nederländarnes inlägg i
konsten. Och från Nederländarna påverkades det franska måleriet och ännu mer
det engelska.
1700-talets England var framstegslandet framför andra länder.
Englands fria samhällsskick, den allmänna välmågan, de förståndiga lagarne
måste under denna den mer eller mindre upplysta despotismens tid ådraga
sig främlingarnas uppmärksamhet. Den franska liksom den italienska
klassicismen hade starkt påverkat engelsmännen, nu betalade dessa igen sin skuld
och det med ränta. Englands inflytande på de franska upplysningsmännen och
därigenom på det europeiska idelifvet under den tid, som närmast föregick
revolutionen, blef af största betydelse. Det blef också England, som förbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
