Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Klassicismen i Rom och i Frankrike - 4. Kejsardömets måleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NITTONDE ÅRHUNDRADETS KONST.
på den framför honom knäböjande Josefmes hufvud, medan påfven, som
förrättat ceremonien, sitter bakom hufvudpersonerna, skäligen öfverflödig, en
dekoration och ingenting annat.
År 1810 följde »Distribution des aigles», den stora framställningen af
kejsaren, då han utdelar fälttecken åt sina regementen — en tafla, som nu i
»salle du Sacre» i Versailles bildar motstycket till kröningsbilden, medan
rummets midt upptages af Vincent Velas marmorbild af den döende
Napoleon, kraftlös stirrande in i det okända.
Redan under republiken — sedan de braskande dogmernas tid väl var
öfver — hördes ofta rop på fantasi och på verklighetssanning i konsten. Vid
sidan af Davids inflytande gjorde sig de rivaliserande skolorna gällande, främst
Vincents och Regnaults. De olika uppslagen under kejsardömet visa, att
konsten ej häller då var så fast bunden af Davids »system», som det blifvit
antaget. Om blind underkastelse under vissa doktriner var det aldrig fråga,
Davids bästa lärjungar kunde i viktiga punkter bli otrogna mot hans
program och togo intryck från håll, som han ej kunde gilla, särskildt från
de nederländska mästarne, hvilka, sedan Louvres museum blifvit ordnadt
och öppnadt 1793, lättare än förr voro tillgängliga för studium.
Både inom och utom Davids atelier hade talanger växt upp, som täflade
med den gamle diktatorn. Inom den stora stilen var Girodet vid
århundradets böljan lejonet för dagen. Inom porträttfacket blef Gérard den mest
berömde och Guérin sades ha infört själ i måleriet. Äfven Proudhon, soin
lika litet som den sistnämde hörde till Davids krets, vann officielt erkännande.
Och som den främste bataljmålaren vann Gros rykte.
Målarne träffas nu installerade i utdömda kyrkor och kloster, dir det fans utrymme
nog. David målade sin kröningstafla i den gamla Clunykyrkan, och kapucinerklostret vid
nuvarande rue de la Paix var en hel artistkasern. Girodet målade där sin syndaflod och Åtala,
den unge Ingres hade sin cell där, innan han flyttade till Rom, Granet målade klosterinteriörer,
men Gros målade soldater och hästar, och i hans atelier var garnisonslif, sabelskrammel, ett
ständigt kommande och gående.
En förändring i smaken började bli tydlig. År 1810 föranstaltade kejsaren en täflan,
där endast de förnämsta konstverk, som under tio år sett dagen, skulle få deltaga. Institutet
skulle döma mellan konstverken, och hvart tionde år skulle en dylik täflan anordnas. Bland
målningarna voro 11 med klassiska eller heroiska ämnen och 11, >som framstälda ett för
nationalkaraktären ärofullt åmne>. I den sistnämnda gruppen kunde ej ens de mot David
afvoga akademisterna frånkånna honom priset för krönings taflan — men bland de heroiska
verken blef Girodets syndaflodsscen fastslaget- som det märkligaste, ett domslut, som måste
såra David, som utstälde Sabinskorna — och skulle man få välja, så nog föredroge man detta
sistnämda verk. Girodets tafla berömdes som mera modern i hållningen, mindre sedd med
antikens ögon. Så hade åsikterna vexlat, att det ej längre ansågs som en förtjänst att hålla
sig till antikens former. I heroisk skulptur erhöll Chaudet priset för Napoleonsstatyn för
Ven-dömekolonnen, i nationell Lemot för sin fronton öfver Louvres kolonnad, i arkitektur Percier och
Fontaine för Carrouselplatscns triumfbåge.
Täflingen blef för öfrigt utan all betydelse och prisen blefvo ej ens utbetalade.
David intog ej längre hedersplatsen öfver sina yrkesbröder. Tiden
började gå ifrån honom. Han återupptog sina heroiska romarämnen, fullbordade
»Leonidas vid Termopyle», som han arbetat på redan vid det nya seklets
50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
