Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NITTONDE ÅltllUNDBADETS KONST.
ANDREAS ACHENBACH: KUSTBILD. Oljemålning.
den fart, den styrka i stämningen, som fins ännu i hans 1885 målade strandbild med en båts
ankomst till bryggan i storm och månsken, så förvånas man också inför denna målning öfver
det stela och för vår tids ögon ointressanta sätt, på hvilket detta är gjordt. Det är så föga
omedelbarhet och så föga öfvertygande, där är virtuositet och kyla, det är ateliertafior, skickligt
hemmagjorda på grundval af en kvick naturuppfattning och blick för det storslagna i naturen.
Lessings landskap äro vida mera intimt och naivt sedda än Achenbachs. Och med all fog har
man satt i tvifvel, huruvida den sistnämdes inflytande på ett yngre släkte varit öfvervägande till
det goda.
Ett sakförhållande är, att den düsseldorfska landskapsskolan tills vidare
fördunklade all annan landskapsmålning i Tyskland. Den klara, bestämda
färgen och den lika säkra kompositionen och teckningen af naturföremålen,
allt omsorgsfullt beskrifvet, lättfattligt och behagligt, kom samtiden att
konstatera, att dessa målare gått löst på naturen såsom inga före dem på ett
par århundraden. För deras publik och kritik var såväl engelsmännens som
fransmännens naturtolkning okänd eller aflardas dessas sträfvan och resultat
som något mindre betydande. Ett ärligt och ett ofta vackert studium af
naturföremålens detaljer finner man i regel hos düsseldorfarne, men mera
sällan en naivt sedd och starkt uttryckt stämning.
Vi skandinaver behöfva ej resa till Tyskland för att studera dessa
landskap, vi finna dem fullt typiska i våra egna museer, i Stockholm och Kristiania.
Skandinaverna spelade en betydande roll i det düsseldorfska landskapet lik-
272
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>