Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Tyskland intill 1880-talet - 4. Pilotyskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NITTONDE ÅEHUNDEADETS KONST.
DEFREGGER: SALONGSTYROLAREN; Oljamålning (Nationalgalleriet, Berlin).
blef han berömd i Frankrike och England, medan han ännu var föga uppmärksammad i sitt
hemland. Hans »bypolitici» var ett af den tyska afdelningens mest uppskattade nummer på
världsutställningen i Paris 1878. Luftstudiet förde honom till en bredare, mera summarisk och
käck behandling. Mellan de med nålspetsiga penslar utförda tidningsläsande bönderna frän
omkring år 1880 och de båda bondkvinnorna i Berlins Nationalgalleri, målade i saftiga, flotta
drag, är afståndet stort nog. Sedan många år är Leibl — Bayerns Millet liksom Segantini var
alpernas — bosatt ute på landet i Oberbayern midt ibland det folk, han skildrar med
genom-ärlig konst.
I den stora tyska allmänhetens ögon hade han sina öfverman i de mera
populärt och literärt anlagda genremålarne, främst i Frans Defregger (f. 1835
i Tyrolen).
Äfven han gjorde sig känd på samma utställning 1869, där Leibl debuterade. Defregger,
som studerat hos Piloty och äfven i Paris, utstälde då en scen från tyrolarnes uppror 1809 med
den populäre folkhjälten Speckbacker och dennes lille son, som med bössan på ryggen kommer
för att få vara med i striden, som hufvudpersoner.
Defregger är nära befryndad med düsseldorfsmålarne. Liksom dessa hyfsar han sina
bönder, innan han släpper dem in i salongen. Uttrycket »salongstyroleri» om hans
bondelifs-bildcr är träffande nog. Skildringar sådana som den sprättige salongstyrolaren, som sitter
något tveksam inför flickornas fnitter och de ofördärfvade landsmännens drift, närmar honom
till Knauss, medan hans dans i bondstugan, brottarne, den prisbelönade hästens återkomst till byn
snarare äro hållna i Vautiers anda. Hans bilder från tyrolarnes resning 1809 och hans
patriotiska taflor, »Andreas Höfer går till döden», »det sista uppbådet» — de gamle dragande till strid
— och »segrarnes återkomst» ha gjort honom till Tyrolens nationella målare framför andra. Han
förde tyrolarne på modet i konsthandeln och på utställningarna — efter honom ha många andra
målare — Gabl, Mathias Schmidt m. fl. — skildrat det duktiga bergsfolket i dess måleriska dräkter.
286.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
