Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Måleriet i England - 2. Burne-Jones
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NITTONDE ÅEHUNDEADETS KONST.
henne på sin tron midt ibland alla
hans skatter. Och nu sitter han själf
i sin blänkande rustning på tronens
trappsteg och har stält sin gyllene
krona vid hennes fötter, medan han
tillbedjande blickar upp till henne.
Hon ser naturligtvis icke på honom
utan rätt ut i rymdeu. Ingendera är
glad öfver kärleken, ungdomen och
lifvet, båda tvärtom djupt
melankoliska. Två vemodiga pager blicka
stilla ner till dem från ett höganloft.
Anordningen är rik liksom koloriten:
blått, purpur, rosa, violett.
Legenden har, som sagdt, ofta gifvit
Burne-Jones ämnen: Artussagan,
Mer-lin, Lancelot (»Lancelots dröm», målad
i nästan bara svart och hvitt, som en
lavyr, afsedd att reproduceras), sagan
om »The merciful knight»
(Kristusbilden, som böjer sig fram från korset
och kysser den knäböjande riddaren
på pannan) — och äfven de klassiska
sagorna, Psyke, Galatea. Dessemellan
har han endast sökt gifva ett
skönhetsintryck: »Venusspegeln» — en krets
unga kvinnor samlade kring en källa,
i hvars vatten de spegla sig i
aftonsolen — den helt enkelt, i hvitt och
grått hållna »gyllene trappan», där en
mängd hvitklädda flickor spatsera ner,
en och samma flicka i en mängd
exemplar, kunde man våga säga. De äro
stiliserade på det sätt, som blifvit
typiskt för Burne-Jones. Långa, slanka
kroppar, små hufvuden, en rytm i
linierna, som är behagfull, äfven då
ställningen blir enformig och
tillkonst-lad. Kläderna anordnade så, att
kroppslängden ytterligare tyckes ökad.
»Skapelsens dagar» symboliserar
Burne-Jones i en följd målningar" i
lång-katekesformat som Makarts »Sju
sinnen» — på den första bilden en äugel
bärande jordklotet, på hvar och en
af de följande en ny ängel jämte de
föregående dagarnas, och i jordklotet
ser man, hur skapelsen fortgår, på
sjunde dagen är det första
människoparet där inneslutet. I bilderna ur
den heliga historien går samma art af
änglar igen och kunna göra en egendomlig verkan genom sin orörlighet. De stå tre i en rad,
hvarandra fullkomligt lika, vid foten af Marias bädd, eller sitta två på vakt vid Kristi graf,
336.
BURNE-JONES: DEN GYLLENE TRAPPAN. Oljemålning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
