Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Måleriet i England - 3. Prerafaeliter, klassicister och realister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÅLERIET I ENGLAND.
liniespråk, förfinad t likväl, öfversatt till modern engelska, och äfven den dekorativa
stiliseringen, det ornamentala omdiktandet af verklighetens former. Inom de kraftigt och rent
uppdragna linierna en enkel färgläggning, klara, bestämda färger i planer utan nyanser. Dessa
bokillustrationer göra i regeln intryck af utarbetade taflor, alltid med lin smak arkitektoniskt
omslutna af ramen, de kunde godt tänkas förstorade, till och med sä att de kunde utgöra en
dekorativ väggprydnad.
En dag flyttade Crane också en af sina teckningar upp på en kartong. På beställning af
en tapetfabrikör uppkom så den barnkammartapet, som illustrerar den af hvarje engelskt barn
kända sagan om > huset, som Jack
bygde». Mellan dekorativ konst och
illustrativ har Crane sedan delat sig.
Jämte Morris har han gifvit de
moderna engelska tapeterna deras
egen karaktär. Han har tecknat
både enkla tapeter och
praktkompositioner, sådana som
»Påfågelstapeten» för gyllenläder
(frisen till denna tapet ses i
afbildning här sid. 325), »Den gyllene
åldern» med barn bland blommor
och frukter, »Wood nötes» ined
jägare, som förfölja rådjur i en
skog, befolkad äfven af ekorrar
och fåglar, den symbolistiska
»Lifvets träd». Dessa tapeter visa
alltid naturalistiskt stiliserade
mönster ur växtvärlden, en djärf och
naiv förenkling af formerna med
strängt fasthållande vid föremålens
natur och karaktär, som ej får
omdiktas. Som illustratör harCrane
äfven illustrerat sina egna dikter:
»Floras fest», där skogens och
ängens blommor passera revy i
mänsklig gestalt, fyndigt väld och
genomförd i en mängd varianter,
»Drottning Sommar», rosens och
liljans turnering. Någon gång har
han gått in på moderua ämnen
och visat sig kunna dekorativt
stilisera till och med de moderna sällskapsdräkterna. För öfrigt gå hos honom samma
skönhetstyper igen, från hvilken tid än motivet är taget, liksom stilen blir något enahanda och ibland
en smula torrt förståndsmässig.
Bland hans teckningar äro att nämna de stora och ganska invecklade kompositionerna
»Lifvets bro», som i en mängd figurer visar lifvets gang frän barndom till ålderdom, och
»Arbetets triumf». Det kan ha sitt intresse att jämföra dessa kompositioner med deras i konturer
tecknade nakna eller lätt draperade figurer med Carstens’ eller Oenellis teckningar — de visa
prof på samma konstart nu och förr, visa hur mycket under århundradet vunnits i stilbildande
kraft, i karaktär och i teckningens konst.
Äfven hans målningar i olja söka dekorativ hållning: »Venus’ födelse», »Timmarnes flykt»
med de framåtrusande hästarna, »Englands emblem» (riddaren i anlopp mot draken).
Sagoprinsessorna (1892), som äro i färd med att ikläda sig svanehamn, draga vingarna öfver armarna
som en kappa och svanhalsen öfver hufvudet som en hätta, ha hvarken sagostämning eller
347
CRANE: ASKUNGENS BRUDFÅRD. Teckning ur Cinderella.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
