- Project Runeberg -  De bildande konsternas historia under 19:de århundradet /
406

(1900) [MARC] Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NITTONDE ÅRHUNDRADETS KONST.

hafvet, puddlaren, som sitter och hvilar, slött stirrande framför sig, med de väldiga näfvarna
tungt nedfallna på knäna, kolkäraren med sitt buckle öfver hufvudet, glasblåsaren, stenhuggaren,
bergsmannen. Det som gemensamt utmärker dessa bilder är det direkta och osökta i
anordning ocli framställning — de verka fångade i ögonblicket, så att säga åstadkomna i en gjutning,
utan minsta tvekan om hur de skulle placeras för att göra afsedd verkan eller hvilken min de
skulle ta på sig eller hur de borde vara klädda. Deras dräkt är gifven från första skizzen,
första uppslaget, ocli så som Meunier behandlar dräkten, gör den en osökt och god plastisk
verkan, utan att han på minsta sätt slår af på realismens fordringar.

Det svarta landets fabriksträlar saknas naturligtvis ej i Meuniers skulptur — utmärglade
gamla kvinnor, skinn och ben, med tom, tankeslö blick och ett stelnadt drag af bitterhet kring
de tunna läpparna, arbetare — alltid slätrakade och med kortklippt hår, med kloka
ansikten, där en djup melankoli talar ur de håliga kinderna och ur ögonens lugn. Äfven de, som
ej synas böjda af sitt arbete, ha samma allvar — ett leende är något absolut obekant för detta
släkte och för Meuniers konst. Deras känslor taga sig ett stillsamt uttryck, fritt från all
deklamation och alla stora rörelser.

I relieferna slår han bryggan från sitt tidigare måleri till sin skulptur. De ge vältaliga
bilder af arbetet på fältet, i hamnen, i grufvan, i glasfabriken, vid smältugnen. Han behandlar
reliefstilen ganska fritt, han är ej rädd för perspektiv i kompositionen, ban ställer obesväradt
figurerna bakom hvarandra, ocli bakgrunden är ej neutral utan ger, antydd i breda drag,
miljön för det som framställes. Det kan vara ett stycke landskap, bergväggen, åkern, elden från
ugnarne. Det är ändå en fast och behärskad plastisk stil i dessa reliefer, hvilkas måleriska
element är vida mindre framträdande än i liknande verk af Meuniers medbröder inom riktningen.

Bland dessa hans medbröder, som med starkt sanningskraf skildrat
arbe-tarlifvets dagligdags, sådant de själfva sett det hos sina landsmän, skildrat
det som i dessas dagliga gärning väckt deras medkänsla, aktning eller skräck,
äro att nämna Jules Lagae, hvars »Die Sühne», två utmagrade fångar,
sammanbundna om halsen, visa en Rodinsk styrka i rörelse och formkaraktär,
Lambeaux (kolossalgruppen »Dryckenskapen») och den mångsidige Charles van
der Stäppen (f. 1843), som i grupper och reliefer af liknande karaktär som
Meuniers, men mera måleriskt lifliga, skildrat arbetares och bönders lif.

»Städernas uppbyggare», tvä gamla, utmagrade, halfnakna arbetare, som sofva, den ene
liggande framstupa, den andre sittande dubbelviken. Den stora högreliefen »Den drunknade»,
tre karlar lyfta en drunknad upp ur sjön, öfver dem på stranden ses tre kvinnor, fula och
grofva, som stela af skräck hålla händerna för munnen för att ej skrika — samma rörelse som
hos Kristi moder på Carrières senare målade tafla. Statyetter af bondkvinnor, ibland i en
kvickt fixerad momentan ställning, såsom kvinnan, som är ute och stjäl säd, en annan, som
hämtar vatten i ämbar, rörelsen alltid fångad med säkerhet i stora, plastiska drag, ej utan
intryck af modern italiensk bronsplastik, v. d. Stäppens område sträcker sig ock till eleganta
statyetter af damer i modern dräkt, till praktfulla byster af stort sedd och stort genomförd
karaktär och till historiska statyer af starkt betonad tidsfärg, till konstindustriella arbeten,
bordsuppsatser m. m. Slutligen är han en af elfenbensplastikens moderna återuppväckarc och
liar i sin »Sfinx» — kroppen af elfenben, hjälmen af guld, pansaret af silfver — gifvit ej blott
en stilfullt tänkt och med stor enkelhet behandlad utan ock en i uttrycket som sig bör
svåråtkomlig figur.

406

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:37:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ngbildande/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free