Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO
FIGGE
han förspillt tillfället. Han travade hem något
slokörad, hoppade över en tvättså, som kom buren på
en stång, och som bärerskorna förskräckta släppte
ned på gatan, så att botten skräck, borrade sig
sedan genom en hop nykyrkliga män och kvinnor, som
fyllde hans gård, och förföljdes upp för trappan av
två yrvakna »muntergökar», som ville ha sillfrukost.
Så lugnade han sig inne hos sig en stund — nu hade
han ingen brådska längre. Och trädde därefter
allvarsam och med värdighet in i Ulfs atelier.
Där stod Dina, iklädd Ebba Brahes dräkt, som
Ulf låtit göra för sin tavla.
»Tack för i går. Var det inte roligt?»
Figge stod bakom Svante och såg på den
guldlockiga flickan, som stigit upp på modellbordet med
en stor spetskrage om halsen. Han visste inte
riktigt, vad han skulle taga sig till, han pratade om
masker och dräkter med Dina och hennes kamrat,
som tjänstgjorde såsom förkläde, han knäppte på
gitarren, talade om moder, om dalkullornas sätt att
bära sina ungar på ryggen, om att flickor i Skåne
kallades för »däkor». Han bläddrade i ett verk om
historiska dräkter, och fann det underligt, att
sjuttonde århundradet kunde vara precis detsamma som
adertonde seklet. Han talade om att fara ut till
Skokloster för att »ta litet färg» till interiören på sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
