Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE KAPITLET
43
pristavla. Och då Dina yttrade, att ställets ägare
kanhända ej ville ha några objudna gäster i sina
rum, sa Figge: ȁh, jag skall torka mig om
fötterna», och så skrapade han på golvet med sina sulor.
Flickorna skrattade. Figge blev allt mera livad
och allt mera oberäknelig, sade de mest omöjliga
kvickheter, sjöng skånska visor och bellmanssånger
till gitarren.
Ulf började teckna in figuren på sin tavla med
ett par streck. Bjöd sedan på vin och lät gästerna
se på allt, vad han hade i ateliern, konstsaker,
teckningar, planschverk och gamla studier. Där kom
fram ett landskap i mulen stämning, på vars himmel
Figge målat en lucka, genom vilken en ljus
vårhimmel syntes, och en aftonstämning med långa, raka
moln. På dem hade Figge satt ett långt järnvägståg,
som blev allt mindre och mindre och småningom
övergick till råttor som höllo varann i svansarna.
Damerna skrattade åt allt och hade hjärtans
roligt. Ulf skrattade med. Så upplagd hade han aldrig
sett Figge.
Då herrarna blivit ensamma, talade Figge om
Dina och Ulf om sin tavla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
