Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då det kan vara af en viss vikt att redogöra för gången
af denna fråga, som nu tyckes vara helt och hållet glömd,
torde därom följande få anföras.
Förslaget härom kom på tal redan 1853, således endast
7 år efter kanalens fullbordan, och då med anledning af
förmodad ökning i sjöfarten till följd af den under byggnad
varande Köping—Hults järnväg, som likväl aldrig blef
fullbordad till det vid Venern liggande Hult.
Denna fråga vidrördes åter, då direktionen den 10 mars
1864 afgaf underd. yttrande öfver yrkanden från Göta
kanalverks sida om nedsättning till hälften af afgifterna på
Trollhättan i sammanhang hvarmed direktionen anförde att öfverste
Ericson erhållit i uppdrag att utarbeta det omförmälda
förslaget till en ny slussled.
Frågan härom förekom hos direktionen i mars 1865,
hvarefter direktion i underd. skrifvelse till kongl. maj:t
förklarar sig böra framhålla vikten af en dubbel slusslinje längs
Trollhätte kanal, egentligen i ändamål att befordra rörelsens
fortkomst och bekvämlighet, utan att dock anse densamma
vara af behofvet oundgängligen påkallad, hvilket dock skulle
blifva förhållandet, om under det inträdande fjärdedels seklet
af den nya kanalens tillvaro rörelsen tilltoge i samma
förhållande, som under de förflutna 25 åren.
Med kännedom af rörelsens beskaffenhet och de
kännbaraste hindren därvid ansåg sig direktionen böra uttala den
åsikt, att, om icke tillräckliga medel för utförande för
samtliga dessa arbeten blefve på en gång tillgängliga, eller om af
annan orsak deras utförande komme att fördröjas, de borde
verkställas först vid Brinkebergs kulle, därefter vid Ström,
och sist vid Trollhättan.
Vidare ansåg sig bolaget icke böra eller kunna lämna
något tillskott, alldenstund staten ensam skulle komma att
uppbära vinsten af den ökade rörelsen, hvarför annan tillgång
icke torde finnas än att för ändamålet anslå statens årliga andel
i den behållna vinsten, hvilken för 1863 uppgått i rundt tal
till 95,000 kr., och för 1864 kunde anses komma att stiga
till 80,000 kr.; men för framtiden ej borde beräknas högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
