mina (näbbigt). Har herrn också blifvit bjuden hit till middagen? sommerberg. Ja, om fröken tillåter? mina (stält). Och det har frun inte sagt mig ett enda ord om. sommerberg. Nå, det är väl en angenäm öfverraskning? mina (mullrar för sig själf). Skall man nu ha huset fullt med folk igen! (Ut emot köksregionerna.)

Tolfte scenen.

SOMMERBERG (tar af sig rocken i tamburen, kommer in och sätter sig. Strax därefter) FRU FRANCKE. fru francke (räcker handen till Sommerberg). Nå, hur gick det? Fick farbror hvila sig en stund? sommerberg (torkar svetten ur pannan). Nej, det var stopp det! Jag hade just hunnit luta mig litet i ett soffhörn, då det knackade på dörren och vaktmästarn på hotellet kom rusande in med ett telegram. fru francke (deltagande). Det var väl intet sorgligt, hoppas jag! sommerberg. Det hoppas jag också! fru francke. Hvad menar farbror? sommerberg. Jo, det var icke till mig. — Vaktmästaren hade tagit miste på rum. fru francke. Nå, Gudskelof! sommerberg. Jag försökte verkligen ännu en