Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
41
sommerberg (till fru Francke). Jag undrar, om
lilla Tea nå’nsin hade en aning om, hvad farbror
Agathon satt och drömde om i skymningen
framför brasan på Skofta, när augustimånskenet kastade
skuggor öfver golfvet?
fru francke. Nej, det hade jag visst inte!
När jag låg på björnhuden framför elden, så tänkte
jag nog ibland: Jag undrar, hvad man egentligen
sitter och grubblar på, när man blir så där rysligt
gammal som farbror Agathon? Farbror var ju
redan då trettioåtta år, hela tjugufem år äldre
än jag.
sommerberg. Ja, vid den åldern gör ju
tjugufem år mycket! Du var bara barnet, och jag var
en mogen man. Men senare är det, som om åren
skulle springa fatt hvarann. — Nu är det inte
längre så stor skillnad mellan oss.
fru francke. Å, vet farbror, det tycker jag
dock verkligen! — Jag är trettiotre år, och då är
en kvinna i sina bästa år. Farbror är femtioåtta,
och då kan man dock säga, att man har lämnat
ungdomen bakom sig.
sommerberg. Ja, om man bara kunde lära sig
det, lilla Tea! Om man bara kunde lära sig det!
Men ens hjärta vill inte alls höra talas om årens
tyngd. — Det är och förblir lika oförbätterligt
ungt. Det har känslor lika friska, och — om man
så får säga — ljusgröna, som vårskott på en
gammal skroflig ek!
fru francke. Farbror är ju riktigt poetisk!
fröken witt (till konsuln). 1 Vasastaden vill jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
