51 »after all» att längta efter middagsmaten, trots kärlek och alltihop! fru francke. Det var ju det jag frågte. Har ni lust att gå ut och äta middag, vi lär inte få någon här hemma! fröken witt. O, så förtjusande. fru francke. Hvart skall vi gå? fröken witt. På Hasselbacken! — Naturligtvis på Hasseibacken! KONSULN. Ska vi inte hellre gå på Operakällarn, det är ganska — fröken witt (bestämdt). Jag hoppas, lilla Oscar, att du hörde, att jag sade Hasselbacken! konsuln. Alldeles! — Allons enfants till Hasselbacken. fru francke. Och lilla farbror Agathon är väl så snäll och gör oss sällskap? sommerberg. Tack, lilla Tea! Men jag tror allt, att jag går hem och packar. Mitt ärende i i Stockholm är uträttadt, och jag längtar efter Asperyd. fru francke (räcker honom handen). Men icke sant: du hälsar väl någon gång på oss i Stockholm? sommerberg. Jag tviflar därpå. — Jag ha fått alldeles nog af Stockholm denna gång. fru francke. Men då är väl farbror snäll och skrifver då och då? sommerberg. Jag är så dålig i att uttrycka mig, som du vet, och ännu sämre i att uttrycka mig skriftligt. 4. — "Det ringer!"