Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tan, som hade funnit hvarandra, två väsen, som förenade
sjöngo kärlekens segerhymn.
Det bredde ut sig, det växte! Det var som om hela
luften fylldes af toner. Mäktig och säker svingade sig
musiken öfver dem och tolkade för dem kärlekens
oemotståndliga makt.
Den sköna Vittoria hade blifvit röd om kinderna,
hennes ögon strålade. Hon såg in i sin brudgums
lyckliga ansikte, och medan de två sammansmälta tonerna
beständigt stego och stego i allt högre hänryckning,
böjde hon sig fram emot honom och kysste honom.
Det gick ett sakta mummel genom salen. — Hur
kunde de våga det?
Ah, det var i konsertsalen, där jag satt. Preludiet
och canzonan voro slut, och en dämpad susning som af
en blott till hälften uttalad rörelse gick genom salen.
Det hade gripit dem alla.
Det var musik, sådan som den kan vara.
Först då bravoropen och applåderna började, vaknade
jag riktigt och gick ut ur salen. Det var mig alldeles
omöjligt att efter detta sitta och höra pianisten slå sönder
porslin och den lilla sångerskan gurgla sig.
Jag kom icke in igen förrän violisten började
sara-banden och gavotten.
Hvar försiggick denna dans?
Hvad var det för människor som dansade den?
Vid de första tonerna förstod man genast, att det
icke var i Italien längre. Det var icke den patetiska
glöden, det var den franska elegansen och speteigheten.
Det var bugningar och hälsningar, pudrade peruker och
komplimanger, konstiga steg och slingringar, och bakom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
