Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon satt och såg framför sig med ett uttryck,
som fick Karl att förvånad fråga:
»Känner du något till kärlekssorger?»
Charlotte satt med nedslagna ögon och strök
sin ena hand öfver den andras öfversida. Så höll
hon på en stund, och så sade hon sakta:
»Kommer du ihåg Gunnar Larson?»
»Gunnar Larson! upprepade Karl.
»Pastorsadjunkten, som tjänstgjorde under prosten för tre
år sedan?»
Charlotte nickade.
»Javisst kommer jag ihåg honom!» sade Karl.
»Jag såg honom flera gånger; en lång ljus man
med glasögon och ett sjukligt utseende; han såg
snäll och rar ut. Hvart tog han egentligen vägen?»
»Han do"!» sade Charlotte stilla,
ö
»Och han och du —?» Karl stannade midt i
sin fråga.
»Vi voro förlofvade», sade Charlotte.
»Och det har du aldrig talat om förr?» sade
Karl och tryckte henne fast intill sig. Ȁr det
ingen, som vet det, Charlotte?»
»Nej, det är ingen, som vet det», svarade hon
så sakta, som om bon var rädd att någon 7iu skulle
fä veta det. »Ser du, Karl, han hade föga
utsikter för framtiden, då han var så klen och inte tålde
vid att studera så mycket. Någon vidare briljant
examen hade han ju heller inte. Och så var det
ju också det, att pappa och mamma nog inte hade
tyckt om det. L)e hade aldrig gifvit sitt samtycke.»
//Men hvarför det?» frågade Karl. »Mamma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
