Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
NILS BOSSON STUBE.
»Menen I det, junker», sade skepparen tvärsäkert, »dä
menen I något, som aldrig kommer att ske ... Se, vinden
liar alldeles vändt sig, menar jag, sedan konung Erik gaf
eder det ordet. . . Jag vet nu icke, huru det kan komma att
gå, men jag tänker alltid, att man icke bör göra sig säker
för att behöfva kryssa .. . och därför, junker ... se, jag har
en gås oplockad med gamle riddar Sven, se . . och I ären
hans dotterson, och därför . . .»
Mäster Bartel hostade och såg grym ut, under det han
tycktes betänka sig på hvad ban ämnade säga.
»I skolen icke taga det illa upp, junker», sade han
därefter, »men jag skall skaffa eder härberge i staden, och ett
som är godt. . . Huru länge I sedan kommen att blifva här,
om I kommen att återvända med mig eller med någon annan,
det lära vi icke nu kunna afgöra.»
Mäster Bartel steg nu ned i båten, och Nils Bosson
följde honom, hvarpå de inom kort landstego och gingo upp
för strandbacken till porten vid Silfverhättan. Nils kunde
icke underlåta att kasta en mönstrande blick på det stora
tornet, vid ban gick förbi, men skepparen påskyndade sin
gång, och Nils kastade en hastig blick längs den höga
stadsmuren bort emot slottstornen, där han dock först måste vinna
inträde, innan Silfverhättan eller rättare hennes gömda skatter
kunde för honom blifva tillgängliga. Dessa tvenne punkter,
det nämnda stadstornet och frustugan på Yisborgs slott, voro
de enda inom den stora staden, som för honom ägde något
värde. De långa gatorna, hvilka vimlade af unga och gamla,
de höga kalkstenshusen, hvilka stodo där så sammanträngda
med sina höga spetsiga trappgaflar och sina smala fönster af
olika höjd och bredd, kyrkorna och klostren, — allt detta
medförde väl nyhetens behag för ynglingen, men väckte icke
i någon högre grad hans uppmärksamhet.
Från porten vid Silfverhättan togo de af något åt höger
och gingo in i Hansegränden, hvilken i östlig riktning förde
dem fram öfver den längs genom hela staden löpande
Mellan-(jatan till den så kallade lilla Hansegränd, hvarefter de snart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
