- Project Runeberg -  Nils Bosson Sture. Historisk roman i tre samlingar / 1. Guldhalsbandet /
80

(1894) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Carl Georg Starbäck With: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80

NILS BOSSON STUBE.

Men i hörnet vid S:t Karin var trängseln större, och där
hördes plötsligt ett rop af smärta, medan den höge herrn
syntes utdela häftiga slag på någon arm stackares rygg. Ett
doft mummel af ovilja gick genom borgarnas rader, men
därvid stannade det. Ingen hade mod att uppträda och hejda
de våldsamma slagen. Nils Bosson trängde sig fram, oaktadt
mäster Bartel ryckte honom i armen och sökte hejda honom,
och ban lyckades snart, ehuru med någon möda, stå ansikte
mot ansikte med den myndige herrn på hästryggen. Han såg
och uppfattade genast hvad som tilldragit sig.

En gammal gumma hade blifvit kullriden och låg till
utseendet liflös framför hästfötterna, medan en torftigt klädd
yngling med högra handen stadigt fasthöll hästens betsel och
sökte med den andra afvärja slagen af det flata svärdet.
Blodet flöt utför hans arm, och han tycktes vara färdig att
sjunka till marken af utmattning, men äfven vara sinnad
att våga lifvet för den gamla, som sannolikt hade förlorat
sansn ingen i fallet.

■ Nils skyndade hastigt fram och lyfte upp den stackars
kvinnan samt öfverlämnade henne åt ett par närstående,
hvarpå han vände sig mot den bistre ryttaren. Med sitt
korta svärd öfver hufvudet för att skydda sig mot riddarens
tunga slagsvärd ställde han sig framför den blödande
ynglingen, som villigt släppte betslet, när han såg sig hafva
vunnit sitt syfte.

Men den styfve ryttaren blef så förvånad öfver hvad
som timat, att han glömde att begagna sitt svärd och lät det
sjunka ned vid sidan. Ett halfkväfdt fröjderop af de
kringstående belönade ynglingens djärfva handling.

»Hvad fördristar du dig till, djärfve sven!» utbrast
ändtligen riddaren, hvars förbittring vaknade vid mängdens
bifalls-mummel.

»Till det, som är hvarje ridderlig svens plikt», svarade
Nils, »att skydda den värnlöse mot öfvervåld!»

»Djärf höna har lärt dig kackla, sven», återtog den höge
herren, »men jag är man att sätta dig i en bur, där du skall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:40:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nilsbosson/1/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free