Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
NILS BOSSON STUBE.
De sista orden yttrades till den blödande ynglingen, som
tycktes hafva glömt sin smärta, blott för att rätt kunna
betrakta den ståtlige ungersvennen, hvilken vågat uppträda till
hans försvar.
»Den visa, jag sjunger», yttrade Nils Bosson oförskräckt,
»lären icke I komma mig att glömma, och hvad buren
beträffar, så vill jag väl se, om icke lag och rätt skall råda i
Sveriges rike . . . Jag är riksmarsken Karl Knutssons sven,
och utan laga skäl lären I väl taga eder till vara att sätta
mig fången . . . Hvad denne», — han visade med handen på
det bakom honom stående och ännu darrande offret för
ryttarens vrede — »hvad denne åter beträffar, vet jag icke, med
hvad rätt I öfverfallen honom midt i staden, som dock, så
vidt jag vet, icke lyder under eder domvärjo.»
Den stackars slagne och blödande ynglingen fattade mod
vid Nils Bossons dristiga tal och ropade, utsträckande båda
händerna mot ryttaren:
»I veten väl, stränge riddare, att jag blifvit släpad till
slottet och tvingats att arbeta emot min vilja, och att I icke
hafven någon rätt öfver mig!»
Men riddaren ville icke lyssna till ynglingarnas tal,
hvarken hans, som sade sig vara den svenske riksmarskens
sven, eller hans, som påstod sig med våld hafva blifvit tvingad
att arbeta på Yisborgs slott. Han blef snarare allt mera
förgrymmad och ropade till sina omgifvande svenner att gripa
de två kycklingarna. Och allt dystrare blèf sinnesstämningen
hos de omkringstående, allt dofvare ljöd deras kväfda knot.
Då skildes mängden af en hög skepnad i en mörk, vid
röck med en guldkedja om halsen. Det var en äldre man
med hvita lockar omkring ett ansikte med öppna och ädla
drag. Han utsträckte sin staf mellan ryttarna och de båda
ynglingarna och sade, vänd till den främste af de förra:
»Håll upp, stränge riddare, och låt saken hvila, tills dag
blifver och den kan i laga ordning undersökas.»
Riddaren ryckte vid dessa ord häftigt till sig betslet och
tryckte sporrarna i sin häst, så att denna stegrade sig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
