Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
NILS BOSSON STUBE.
i muren, men allt hans bemödande var fåfängt. Sedan lian
flera gånger gått fram genom gången och stannat vid hvarje
skotthål och farit med handen öfver muren, gick han
slutligen ned och aflägsnade sig med långsamma steg inåt staden.
En ifrig och tjänstvillig vägvisare fann han i ynglingen,
som han den första aftonen räddat undan den grymme
riddarens vrede, och hvars namn var Brodde. Öfverallt och vid
alla tillfällen följdes han af denne, som icke nog tycktes
kunna visa sin tacksamhet, och Nils vann honom till slut
högeligen kär.
Efter några dagars förlopp kom ändtligen konung Erik
och tog in på slottet. Nils skyndade genast att infinna sig
där, men slottsporten var stängd och blef stängd. Några af
konungens svenner, hvilka han tillsporde, lyssnade väl till
hans ord och försvunno för en stund, men när de åter blefvo
synliga, iakttogo de en hårdnackad tystnad. Sinnet rann till
på ungersvennen, och han var färdig att uttala ord, som han
sedan skulle hafva ångrat, men tanken på lians moder afhöll
honom. Han tog till en början för gifvet, att detta härledde
sig från riddar Trugot, som fruktade för en anklagelse inför
konungen, och han hoppades att snart nog kunna träffa
konungen utanför slottet. Men äfven detta hopp slog felt.
Till slut började han misströsta om att för denna gång
kunna vinna målet för sin gotlandsfärd, och han grundade
redan i sitt sinne på att återvända till sin herre, marsken,
med något skepp, som gick till Stockholm eller Söderköping,
för att uppskjuta skatthämtningen till en annan tid, då
förhållandena kunde vara mera gynnsamma. Ett par veckor
voro redan gångna, sedan han kom till Visby, och lian var
icke sitt mål en hårsmån närmare.
Han befann sig tidigt en morgon på väg till Silfverhättan,
från hvars port han plägade se ut öfver hamnen och hafvet,
och han gick med hufvudet uppfylldt af tankar på hemmet
och hvad som tilldrog sig hos marsken och hos biskop Tomas,
Qch han kände mera än förr längtan att snart åter vara bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
