Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
NILS BOSSON STUBE.
YL
I Söderköping.
Det var en mörk och kulen höstkväll. Tunga moln
betäckte himmelen, och byfjärden häfde sig oroligt och höjde
döfva suckar mot stranden, som om den ängslats för en
annalkande storm, hvars förebud redan anländt. Regnet sköljde
ned och smattrade mot fönsterrutorna i Nyköpings slott, hvars
vindflöjlar gnisslande foro af och an. I staden, som låg bakom
slottet, började det ena ljuset efter det andra släckas, och de
af dagens mödor och arbete trötta invånarna gå till hvila.
Äfven på slottet var allt tyst och stilla. Endast från
porttornet hörde man då och då tunga steg af den vaktande
svennen eller några korta, afbrutna ord, då aflösningen skedde.
Men uppe i ett af slottets gemak, som vette utåt fjärden,
sutto tvenne män inbegripna i ett viktigt samtal, att döma
af uttrycket i deras ansikten. De voro marsken, herr Karl
Knutsson, och befallningsmannen på Nyköpings slott, Johan
Karlsson (Färla).
»Drotsen har anländt från Kalmar», afslutade den senare
sitt anförande — »äfvensom biskop Magnus från Äbo och flera
andra herrar, liksom ock de danske. De hålla sina
öfverläggningar på Djursnäs, och drotsen har högsta ordet i laget
. . . Torde hända, att han kommit till den insikten, att
undergifvenhet under konungen är för honom det enda villkoret
att få blifva den mäktigaste mannen i riket, och därför följa
de danska herrarna honom villigt efter, och när nu konungen
kommer, och Kalmar dagtingan blifvit genomförd, så skolen
I se, att de nya slottslänen hafva blifvit utdelade efter
drotsens vilja... jag tänker I skolen ock få se eder om, hvilka
slott, som komma att blifva under eder värjo.»
Marsken satt försänkt i djupa tankar, och hans mörka
ögonbryn drogo sig allt mera tillsammans, ju mera berättelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
