Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154.
NILS BOSSON STURE.
köpt Magnus Bengtsson att befria dig från din store
medföreståndare för riket, jag klagar dig an att hafva svikit ditt
folk, hvars väl du ständigt och jämt för på dina läppar,
jag-klagar dig an för att vilja eftersträfva väldet öfver Sveriges
land med förtryckande af både frälst och ofrälst. . . hafva nu
dina förrädareöron uppfattat, hvilken sak det är, som ligger
mellan mig och dig?»
Marsken tog ett par steg tillbaka viel dessa ord, och hans
öga flammade som midvintersolen flammar öfver de snöfält,
hvilka hon ej förmår smälta.
»Om hämnd ropar den mördade hjältens blod, om skydd
och hjälp af en mäktig arm ropar den öfvergifne bonden . . .
Och I, marsk, 1 tagen mördaren i försvar, och folkets män,
den mördades närmaste vänner, låten I stå tillbaka för
bondens värsta fiender... men, vid mitt goda svärd, jag vill
icke njuta någon hvila, innan dess egg druckit ditt svarta
blod, så höre mig Gud och alla helgon!»
Medan ännu riddarens ord genljödo genom klostersalen,
och medan de närvarande herrarne stodo med stirrande
blickar, slagna af häpnad öfver denna djärfhet utan like, hostade
den gamle drotsen och yttrade:
»Detta är att föra afvog sköld mot riket, och Sveriges
lag stadgar dödsstraff för slikt brott.»
En blick af tillintetgörande förakt träffade den gråhårige
hycklaren från Broder Svensson, men drotsen, som knappast
kunde dölja sin tillfredsställelse att så utan vidare bryderi
blifva kvitt den besvärlige mannen, fäste sig alldeles icke
vid detta uttryck af riddarens misshag, utan fortsatte,
vändande sig till sin frände marsken:
»Yi stå här, min son. såsom drots och marsk i
konungens stad och ställe, och den, som höjer sin hand mot någon
af oss och bryter mot mötets frid, ban har brutit edsöre . . .
här behöfves ingen tvekan . . .»
Marsken vinkade med handen mot drotsen och tog nu
själf till orda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
