Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238.
NILS BOSSON STURE.
vållat detta och därmed kastat skam och vanära öfver
lien-Erik, om ej Guds moder sändt mig i hans väg, så kan jag
upplysa eder därom . . .»
Både Erik och marsken sågo med spänd väntan på den
bleka nunnan med de svarta, flammande ögonen, medan
mannen, som fallit för Eriks hand, började vakna ur sin dvala
och resa sig upp.
»Så veten, att det är eder egen sven . . . han, som kommit
med jungfru Karin Karlsdotters bud till herr Erik . . . Ye dig,
sven, du är mäktig af stor förställning, men här skrapade
din beräknings ankartand mot sten i stället för huggfast
botten . . .»
»Nils Bosson?» utropade marsken och Erik Puke på en
gång.
Nils stod som förstenad. Han visste knappt, om allt
detta var ren, vaken verklighet. Kvinnan, som talade,
men-ederskan, som knappt ryggade tillbaka för ett mord, hon stod
där så oskuldshög och helig och utpekade honom såsom
anstiftaren af en gärning, för hvars blotta tanke han skvggade
tillbaka. Men snart ryckte han sig upp ur den domning,
hvari den förfärliga kvinnan försatt honom, och i hans öga
tändes en låga af förkrossande förakt. Nunnan fortsatte med
höjd stämma, vänd till Karl:
1-Spörjen mannen till där, som herr Erik fällde, marsk
Karl . . . jag menar, att han skall kunna säga, hvem som
förmått honom till en så ond gärning. Själf har jag sett
svennen hela natten vandra omkring i lägret.»
Mannen, som under tiden fullkomligt återhämtat sig,
reste sig upp och betygade sanningen af nunnans utsago,
innan ännu marsken tillsport honom därom. Marsken å sin
sida tycktes knappt veta, hvad han skulle tro af allt detta.
Hans blick flög skarp och genomträngande från den ene till
den andre. Nils Bosson hade brutit mot hans gifna bud och
var således straffvärd. Här hade han snarare uppträdt till
sin herres räddning, än hans skada, och dessutom var blott
och bart hans öppna, ädla uppsyn en borgen, att han ej kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
