- Project Runeberg -  Nils Bosson Sture. Historisk roman i tre samlingar / 1. Guldhalsbandet /
362

(1894) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Carl Georg Starbäck With: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

362

nils bosson stüi:e.

ningarna, hvarmed man varit sysselsatt hela långa tiden förut,
den praktfulla honaden i slottsgemaken, hvartill marsken låtit
hämta de dyrbaraste tapeter, ej blott från sina gårdar, utan
äfven utifrån, den rymliga rännarebanan, där dustridt och
ringränning skulle anställas, de ytterst kostbara
munderingarna för marskens hästar och svenner, — allt detta hade
under de föregående veckorna varit ett föremål för allas samtal,
undran och beundran, och de handtverkare och arbetare, hvilka
varit sysselsatte med anordnandet, hade hela långa tiden varit
ytterst viktiga och eftersökta personer för de borgerliga
gän-gena i’ staden. Från den öppna platsen framför Lejontornet
och Bykyrkan och genom de mellanliggande gatorna ända ned
till sjön, där en prydlig landstigningsbrygga var uppförd,
vimlade det af människor, och den ena sökte framför den andra
skaffa sig en god plats, hvarifrån man kunde se det mesta
möjliga af ståten. Naturligtvis voro alla fönster fyllda af
åskådare. Och all denna rörelse hade börjat tidigt på
morgonen. Innan ännu det var full dager, var bokstafligen hela
Stockholm på benen.

Men de första af dem, som kommo ned till Munkbron,
sågo en skara svenner lämna klosterporten och gå öfver bron,
som förenade Kedjeskär med staden. Det väckte dock icke
synnerlig förvåning, ty svennerna buro marskens färger, och
det kunde man väl begripa, att de hade haft åtskilligt att
göra för sin herres räkning. Icke heller kommo de på en
gång, utan en och en, eller två, högst tre tillsammans. En
ung smed, som varit den allra förste på platsen och sålunda
sett alla, som gingo ut och in i klostret, hade räknat, att in
allés tio af marskens svenner kommit ut därifrån och gått at
staden till. Han gjorde denna anmärkning till en mästersven,
som stod bredvid honom, men som fann sig böra tillrättavisa
sin unge kamrat, att ville ban räkna alla marskens svenner,
som den dagen skulle vara i rörelse, så finge han göra nog,
men då kunde han vända sig till någon annan med så
märkeliga iakttagelser. Mästersvennen hade gått ut för att se på
något helt annat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:40:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nilsbosson/1/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free