Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
nils bosson stüi:e.
»Här menar jag, att våra vägar skiljas, jag måste redan
nu begifva mig härifrån ned till Stegeborg!»
»Det är ledsamt för eder, ßodenberg», svarade marskens
sven, »men träffas vi härnäst, så skall jag se till, att jag kan
bjuda eder lika godt härberge som sist i Tälje!»
»Så vida icke då ordningen kommer till mig!» genmälde
han, som kallades ßodenberg.
Så skildes de åt, och marskens sven fortsatte genom
trängseln sin väg till slottet. Utan tvifvel skulle den, som
närmare granskat uttrycket i hans ansikte, när ban nalkades
Lejon tornet, måhända emedan det var märkbarast just då,
hafva funnit något däruti, som antydt, att hans tidiga
morgonutflykt icke varit utan ändamål. Han bemödade sig
.synbarligen att antaga ett muntert och sorglöst utseende, ehuru
det dystra allvaret stack igenom, liksom blodet sipprar fram
och förråder såret i krigarens barm, ban må än vara höljd i
finaste skarlakansskinn.
När han kom in genom slottsporten, fann han den yttre
borggården fylld af hästar och svenner, de senare sysselsatta
att uppsadla de förra och göra sig redo att följa sin herre i
det högtidliga taget ned till Gråmunkeholmen för att mottaga
den väntade bruden. Hans ankomst och vandring genom de
sysslande svenneraderna väckte intet uppseende. Ty icke alla
marskens svenner skulle vara med i bröllopsridten, utan en
del af dem skulle stanna kvar pa slottet, och bland dessa var
naturligtvis denne sven. De voro dessutom alltför mycket
upptagna af hvad de hade för händer, för att fästa sig vid det
mer eller mindre vanliga i denne svens uppsyn. Där uti’,
medan lian vandrat genom stadsgatorna, kunde väl en och
annan borgare, liksom den unge smedsvennen, i förbigående
hafva fäst sig vid honom, men här på stöttet kom det icke
i fråga.
Sålunda kom han in på den inre borggården. Här var
det jämförelsevis på denna tidiga timme mera tyst och
mindre folk. Man säg köksmästaren och hans svenner, äfvensom
kammarsveunen och hofmästare!! samt de många småsvennerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
