Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i kAdet.
399
att marsken af skäl, som han ännu icke kände, dröjt att
infinna sig till denna viktiga sammankomst, men han trodde
dock, att ganska mycket kunde undangöras innan marskens
ankomst och sedan föreläggas honom till underskrift, om det
så blefve rådets heslut.
»I anseende till den stora nöd», så slutade han, »och det
elände, hvari rikets män lefvat under de sist gångna åren,
allt sedan Engelbrekt kom med bondehären, hafva några
be-hjärtade män, till hvilka vi alla kunna sätta förtroende —
de voro tolf till antalet, och han uppräknade deras namn —
hafva dessa goda herrar med mycken omhugsan utarbetat ett
förslag, som utom all fråga skall, om det blir af eder, gode
herrar och män, antaget, återföra lugn och fred i riket. Det
är, som I väl veten, på kallelse af dessa tolf, som vi nu äro
här församlade, och månde nu de själfve gifva oss att veta,
hvad de hafva till båtnad för-riket kommit å stad!»
En af de tolf rådsherrarna reste sig och framställde i
sin ordning det stora och viktiga arbetet, som han och de
öfriga utsedda haft för händer, äfvensom de stora svårigheter,
som de haft att öfvervinna.
»Yi hafva haft stor omak", sade han, »och likväl
återstår oss ännu det viktigaste, som vi dock icke se någon
dager att kunna bringa igenom utan på det villkor, Som vi
här vilja framlägga och för hvilket vi här hafva
sammankallat eder.» Efter mycket ordande kom den ädle rådsherren
fram med det viktiga villkoret, hvars uppfyllande erfordrades,
för att de skulle gå i land med sitt uppdrag. »Hvad som vi
nu fordra för att komma till ett för oss alla godt slut på
vårt arbete, det är hvad som fordom någon gång varit
brukligt i vårt land, såsom under den nådige herren, konung
Magnus Eriksson, Gud hans själ nåde, nämligen, att I alle
beseglen oss ett bref, att hvad vi göra, det skall blifva vid
makt, och att vid heder och ära ingen någonsin går därifrån.»
När rådsherren slutat, blef det en stund alldeles tvst i
salen, men ingen tycktes hafva något att invända mot hvad
han yttrat. Sannolikt anade ingen hvad som här i själfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
