- Project Runeberg -  Nils Bosson Sture. Historisk roman i tre samlingar / 1. Guldhalsbandet /
436

(1894) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Carl Georg Starbäck With: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

436

nils bosson stube.

»Så får min klinga svalka, broder», utbrast han och slog
på sitt svärd, »hon brinner i sin skida!»

Marsken log åt ynglingens hetta, men han vände sig i
detsamma med allvar mot budbäraren.

»Hälsa drotsen», sade ban, »och säg, att jag ser detta
hellre än hemlig fiendskap, ocli bed honom tillika vara redo,
ty jag vill gifva honom lika mot lika!»

»Frukten ej!» svarade budbäraren, »han skall nog veta
att mottaga eder, som sig bör . . . Och I, unge herr Ture, I
skolen i mig finna den man, som gärna skall korsa sin klinga
med eder, så sant jag heter Torsten Johansson!»

»Stolta ord, talen I, Torsten», genmälde herr Ture, »sen
ock till, att I kunnen infria dem bättre, än som eder herre
lärer kunna infria sina!»

»Min herre är ingen utan Gud allena», svarade Torsten
frimodigt, »och drotsen följer jag af mitt fria val!»

Därmed hälsade han marsken, steg till häst och sprängde
af med sina svenner så att det gnistrade under liästhofvarna
utefter gatan. Marsken fortsatte sin gång under djupa
tankar, och hans broder ville icke afbryta honom. Men nu såg
äfven ban den mörke mannen följa vid deras sida, och när de
kommo till bron, som ledde öfver ån, på hvars andra sida
marskens slottslika gård var belägen, såg det ut, som om
mannen aktat ställa sig i vägen för dem.

»Hvem är du?» sporde då herr Ture och grep hastigt
mannen om armen.

Denne sökte frigöra sig, men när marsken ställde sig
framför honom, stod ban orörlig, och hans öga hvilade åter
med sitt forskande uttryck på denne, som upprepade sin
halfbroder fråga.

»Jag är en olycklig man», svarade den tilltalade, »om
hvilken det blifvit sagdt, att jag skall blifva den mans bane,
som räddat mitt lif, och jag rädes, att denna spådom skall gå
i fullbordan.»

»Yet du då, hvem som har räddat ditt lif?» sporde
marsken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:40:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nilsbosson/1/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free