Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
nils bosson stube.
»Godt, godt, min vän ... så är ju all fara förbi, ocli du
kan hafva ro i ditt sinne.»
»Ja, ja, I sägen det, herr marsk, men om det icke är
herr Nils ... om det icke är herr Nils ... om det skulle vara
någon annan, om det skulle vara I själf...!»
»Jag . . . huru kommer du på den tanken, Eodenberg? . . .
eller huru vet, du då, att det är herr Nils?»
»Han har själf sagt mig det, 0111 icke rent ut, så har
han dock talat och handlat och dragit nytta af det, som om
lian sagt det och verkligen räddat mitt lif!»
Mannen berättade omständligt tilldragelsen i Stockholm,
dagen efter hans ankomst till staden, och huru ban blifvit
räddad undan den rasande folkmassan af en riddare, hvars
anletsdrag han i sitt dåvarande tillstånd blott belt flyktigt
kunde urskilja. En af herr Nils Stenssons svenner liade
öfvertygat honom om, att det var hans herre, och herr Nils
själf hade icke motsagt svennens uppgift, ehuru han visat
sig liksom förvirrad, da Eodenberg talat med honom därom
och velat lätta sitt tacksamma hjärta.
Marsken lyssnade med uppmärksamhet till mannens tal,
och när han slutat, lade han handen på hans skuldra och
sade:
»Spörj ännu en gång herr Nils till, min gode man.
Säger han ja, så tro, att han är din räddare. . . . Säger han
åter icke ja, sä kom till mig, och jag skall lämna dig godt
besked.»
»Herre!» utropade Rodenberg och knäppte tillsammans
sina händer, »herre, det är . . .»
Men marsken gick med häftiga steg sin väg, och
Rodenberg såg porten stängas bakom honom. Han skyndade dit.
En sven svarade, att ingen finge slippa in. Rodenberg stod
där länge, och allt tydligare framflüto marskens vackra
anletsdrag som de, hvilka tillhörde den dunkla bilden af hans
räddare den förfärliga kvällen på Själagårdsgatan i Stockholm.
»Ja, jag vill spörja herr Nils!» utropade han slutligen
med fast uppsyn, »jag vill spörja honom, och ban skall, han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
