Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•594
nils bosson sture.
»Släpp mig, hund!» ropade han, »eller det kostar ditt
usla lif!»
Nu först fick han dock rätt ögonen på Nils, och tungan
stannade i hans mun, och handen, soin höll svärdet, föll
förlamad ned vid hans sida. Nils fattade hastigt med sin vänstra
hand om riddarens högra och vred utan synnerlig svårighet
svärdet därur.
»Yäl kunde jag nu låta din egen klinga dricka ditt svarta
blod, du usle rånsman och kvinnoröfvare. . . . Men Nils
Bossons hand vill ej fläcka sig därmed. . . . Sveriges rikes drots
skall döma öfver dig, och till honom går nu din väg!»
Liksom alla, hvilka hafva kommit därhän, att de sätta
sig öfver beskaffenheten af de medel, som de använda, för att
hinna sitt mål, förena med den största kallblodighet en
sinnesnärvaro och en fyndighet, som nästan aldrig förfelar att
rädda dem ur äfven de största faror, så hade äfven riddar
Jost sin hufvudsakliga styrka i dessa egenskaper. Han hade
redan tillräckligt länge vistats i Sverige och bland svenskar
för att hafva kunnat vinna kännedom om de allmänna
grunddragen i det svenska lynnet, och, när det, såsom här, var
fråga om någon, som han på ett eller annat sätt kommit i
beröring med, vare sig vänlig eller fientlig, så faller det af
sig själft, att han företrädesvis skulle söka skaffa sig
kännedom om dem, som tillhörde denne. Han kände också på det
hela taget den fiende, som ban här hade framför sig, bättre
än denne kände sig själf, och han höll sig icke för god att
begagna sig däraf.
Så hastigt, att det snarare kunde tagas som en
verksamhet af instinkten än af tanken, öfverblickade han sin ställning
och de sannolika följderna af sitt tillfångatagande och
ställande inför rätta, och då ban tydligt insåg, att här väntade
fullkomlig tillintetgörelse eller åtminstone i hög grad försvårade
utsikter till en möjlig räddning, kastade ban sig med hela
spänstigheten af sin ande öfver den enda möjlighet, som nu
stod honom till buds, den att vädja till segrarens ridderligliet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
