Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
NIIJ3 BOSSON STUBE.
Fru Iliana, som återkom med barnen från skogen, afbröt
samtalet, och Nils steg efter en kort stund upp och gick ut
att se om hus och hem, tala med gårdsfogden och enligt sin
vana äfven med sina svenner, af hvilka helt naturligt Brodde
följde honom och betraktades och behandlades mera som en
vän än som en tjänare. Detta var äfven, ehuru i mindre
grad, fallet med Erik och Hollinger.
Så gick dagen, och kvällen kom, då husfolket enligt
gammal god sed samlades i stora salen till bön. Äfven de
följande dagarne förflöto på vanligt vis i lugn och frid, ehuru
oron gräfde sig allt djupare in i deras hjärtan, som utgjorde
medelpunkten för lifvet på Penningeby. Barnens joller
utgjorde under dessa och många följande dagar den enda sanna
glädjen inom de gamla murarne.
Fjärde dagen på kvällen sutto Nils och Brita länge vid
hvarandras sida i bönkammaren och talade om hvad som
varit och hvad som skulle blifva. Båda undveko dock att
beröra det ämne, som utgjorde själfva kärnpunkten i deras
inre sorg, den gröne riddarens afskedsord och förhållandet
mellan Nils och konungen.
Men ett fält fanns, som de däremot kunde beträda och
som de äfven beträdde med vänskapens och kärlekens hela
värma. Det var den försvunna konungadottern och hennes
räddning. Och härom talade de denna afton. Slutet på deras
öfverläggning blef, att Nils först borde draga till David
Bengtsson, och sedan finge man väl se, hvad som kunde blifva
att göra.
Följande dag red också Nils Sture med åtta svenner ut
från Penningeby.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
