Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
nils bosson sture.
han fortsatte med det största lugn, lämnande Axelssönerna
och deras planer såsom den likgiltigaste sak i världen. Och
måhända kunde han aldrig hos sin skarptänkte åhörare bättre
inskärpa vikten af det sagda, som dessutom för en statsman,
sådan som Klas Rönnow, talade tämligen för sig själft.
»Mitt ärende gäller», fortfor kaniken hviskande, »att
nämna för eder, det biskop Kettil icke kommer till Stockholm
förrän i morgon ... Men allt skall gå, såsom jag sagt eder,
för så vidt som i öfrigt konung Kristian sätter någon vikt på
bibehållandet af sin svenska krona.»
Det var trenne saker, hvilka alla på det närmaste
sammanhängde med hvarandra, som kaniken Helmich ville, och
alla såsom medel för vinnandet af sitt mål, ärkebiskopens
återkomst och genom honom en biskopsstol för egen räkning.
De voro: Nils Stures och andra framstående stormäns, och
bland dessa senare Axelssönernas, skiljande från konung Karl,
hvarigenom dennes motståndskraft var bragt till noll, samt
vidare inskränkandet af Axelssönernas makt, hvarigenom de
hindrades att för egen räkning uppträda mot ärkebiskopen.
Marsken genomskådade honøm, men blott till en del,
nämligen för hvad som rörde hans närmaste mål, och
därutinnan var han villig att förena sina bemödanden med hans.
Yäl insåg han med sin skarpa blick och sin stora
människokännedom, att en verklig försoning mellan en sådan man som
ärkebiskop Jöns och konung Kristian var en omöjlighet, men
han visste tillika, hvilket inflytande själfupprätthållelsen
utöfvar på människans sinne, och för honom låg det klart som
dagen, att hans konung, den danske Kristian, var det enda
medlet för den frigifne ärkebiskopen att bibehålla sig i sin
ställning gent emot konung Karl och hans vänner, liksom
det var alldeles gifvet, att ärkebiskopen, frivilligt löst ur sitt
fängelse utan någon åtgärd från Karls sida, var så godt som
en hel krigshär sänd emot honom.
För både marsken och Helmich var emellertid utgången
af herr Filips frieri för sin broder af stor vikt. Gåfve
konung Karl ett godt svar, hade hvardera för sig mycket att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
