- Project Runeberg -  Nils Bosson Sture. Historisk roman i tre samlingar / 3. Testamentet /
93

(1894) Author: Carl Georg Starbäck With: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

> en syn.

93

forskningar visste han, men det bekymrade honom föga, och
efter väl förrättadt värf skyndade han, allt hvad tygen höllo,
att träffa sin herre hos dennes broder, herr Svante Bosson
på Ekesjö.

Så fort Nils genom Brodde erhållit dessa underrättelser,
hade han sändt Hollinger med bud därom till herr Ivar, som
nu vistades på sitt slott Lillö i nordöstra Skåne, och själf
dragit norrut med Brodde och Erik, och under denna färd
hade han helt nära Linköping påträffat ärkebiskopen och
dennes följe. Tvärt emot ärkebiskopens förmodan hade han
genast, så fort denne öppnade sin mun, igenkänt honom, och
ofelbarligen skulle just det, som ärkebiskopen icke gärna
velat se, nämligen att konungen i förtid skulle vinna kännes
dom om sin fiendes ankomt», hafva inträffat, om icke herr
Nils själf ännu varit ett rof för samma ovisshet, samma
ängslande oro i afseende på hvad han borde göra eller icke
göra, som när han lämnade Enköping och den gröne
riddarens lik.

Denna oro hade om möjligt ökats efter sammanträffandet
med ärkebiskopen. Det var klart, att nu afgörandets stund
öfver Sveriges väl eller ve nalkades. Strid skulle komma,
hvar var hans plats i striden? — Denna fråga, som fordom
låg så klar framför honom, kunde han numera icke besvara.
Det var, som om han tänkt och handlat under inflytandet af
en förtrollning. Stundom tycktes det honom, som om han icke
vidare ägde något val. Han måste träda upp midt emellan
dessa båda ytterligheter och föra Sveriges, föra allmogens
talan, så att det hördes vidt om land.

Särskildt gjorde sig denna tanke gällande nu, när han,
efter att hafva lämnat ärkebiskopen, red fram på vägen åt
Norrköping, och när han tog in på den nämnda bondgården,
var hans hufvud fullt af tankar i denna riktning, och blodet
flöt feberhett genom hans ådror.

Någon sömn ville icke komma i hans ögon. Den dag,
som föddes, tycktes honom hvila centnertung på hans bröst
och tilltaga i tyngd med hvarje ögonblick, som flydde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:41:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nilsbosson/3/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free