Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262 NILS BoSsoN STUBE.
Äfven han hade nu anländt till Nyköping för att såsom
närmaste frände närvara vid konungadotterns giftermål med
herr Ivar Axelsson (Tott).
Detta bröllop, hvartill allt hvad Sverige då ägde
framstående och utmärkt blifvit inbjudet, var en orsak till den
stora herresamlingen, som nu ägde rum i Nyköping. I själfva
verket funnos dock flera. Här skulle en brytning ske mellan
dem eller den, som ägde makten, och den, som vill komma
i åtnjutande af den samma. Här skulle ock förhållandet till
Danmark och konung Kristian afgöras. Denne hade hitsändt
ärkebiskop Tuve från Lund, sin sluge marsk, Klas Rönnow,
och herr Egert Frille, hvilka tillsammans med själfve
brudgummen skulle vara hans fullmäktige.
Icke under därför, om staden Nyköping under dessa
dagar företedde en tafla af det rörligaste och brokigaste lif,
särskildt denna dag, då själfva bröllopet skulle äga rum.
En bland dem, som tidigast visade sig, var en munk,
hvilken utträdde från Gråbrödraklostret, åtföljd af ingen mer
eller mindre än gårdjäknen själf. Den förres ansikte kunde
man icke se, emedan det var helt och hållet inhöljdt i
munkkåpans hufva. Den senare åter tycktes vara en from och
välmenande man, ur hvars åldriga drag lyste både oro och
ängslan.
»Dröj blott ännu ett par dagar hos mig i klostret!» sade
han till den bortgående, som stannade och tycktes betrakta
talaren.
»Käre broder», sade denne slutligen, »Gud skall veta,
huru jag ville bida min timme i ro hos dig, men jag har
min skickning att fylla, jag har andra att lyda.»
»Det är just därom, jag hade ett och annat att spörja
dig, broder!»
»Samme man ... samma rum ... nej, nej, gode broder .. .
stjärnornas linier hafva utvist min väg, jag har ej trott på
dem, när de visat mig min gärnings omöjlighet, emedan jag
företagit den i otid.. . Men nu sammanlöpa de, hans och
min, och där de skära hvarandra, där måste det ske. .. hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
