Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de tvesne björkrama ene.
535
fast tänderna skallrade, och han tillade, liksom ville han
därmed visa, huru likgiltig denne Hollinger var honom: »han
har varit med bud från herr Nils till konung Karl: kommer
för öfrigt från Räfsnäs, där han haft i uppdrag från herr
Nils att spörja, om icke något hörts af från herr Sten ...»
Den sista upplysningen, som var öfverensstämmande med
verkliga förhållandet, gjorde på Sigge ett intryck, som om
den inneburit en snara för honom själf eller åtminstone ett
lystringsrop att se upp, hvem han hade för sig. Han sporde
i så likgiltig ton som möjligt:
»Slika bud, menar jag, gå ofta nog mellan Yästerås och
Räfsnäs?»
»Ja!» svarade mäster Lukas lika tonlöst.
»Men om så riddaren vore död?»
»Död ...?»
Bårdskärarens ögon hvilade på Sigge med en skärpa, för
hvilken denne studsade.
»Hvad vet jag», genmälde han, »det är nu länge sedan
svärden rammade honom på Fyrisvall ...»
Bårdskäraren, som icke tycktes vara benägen för något
vidare meddelande, började röra sig framåt, och Sigge följde.
Men bårdskäraren hade denna gång på honom gjort ett
intryck, som satte honom vida högre, än när de sist
sammanträffade i slaget vid Uppsala, och han beslöt att närmare
utforska honom. Han bad honom därför dricka en mugg öl
tillsammans med sig. Vädret var kallt, det kunde göra en
man godt, menade han, att värma sin kropp och lätta sitt
sinne. Däremot hade mäster Lukas intet att invända, och så
följdes de åt till närmaste ölkona.
ölet smakade bra och tycktes på dem båda utöfva ett
välgörande inflytande, och frågor och svar vexlades med en
sådan skicklighet, både i afseende på anläggning och
utförande, anfall och försvar, att de kunde hafva gjort heder åt
en ärkebiskop Jöns. Också tycktes de båda männen, ju längre
samtalet framled, blifva allt mer nöjda med hvarandra.
Slutligen yttrade Sigge:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>