Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»kungen han föB jungfru solfager hem.» 567
»Om herr Nils vinner seger ...? Då, bårdskärare, skola
vi hitta både honom och hans sven på deras väg till S:t
Karin. Fienden har mörka gömslen, och måste herr Erik fly,
så skola alla stigar vimla af skogsgängare, som gärna skola
strida vår strid ... Det där blir min sak, du skall blott gifva
mig säkert att veta, när de draga dit neder ...»
5Det skall jag.»
»Kronan och ärkebiskopsstafven vare vår lösen, så känna
vi hvarandra ... och så skall dock segern gå fram, fast gamle
ärkebiskop Jöns, Gad hans själ nåde, ej mera håller i stafven!»
»Som du säger, krona och ärkebiskopsstaf, ha-ha-ha ...
han sjunker utför, den heliga stafven, ty herr Erik
Karlsson har icke kunnat hålla honom uppe, och så kommer han
i simpla svennehänder!»
Sigge studsade, synbarligen träffad af bårdskärarens
utfall, men han rätade ut sig och sade, i det han lade sin tunga
hand på sin sammansvurnes axel:
»Segra vi, mäster, så menar jag, att ärkebiskopsstafven
kan visa oss vägen längre fram, än både du och jag i detta
nu kunna tänka!»
»Godt, Sigge, den som vågar mer må ock mera vinna!»
De skildes åt, sedan de ytterligare afhandlat med
hvarandra, hvad som i det ena eller i det andra fallet borde ske.
Bårdskäraren tog vägen norr ut att’ sammanträffa med herr
Nils, som kom antågande med dalhären; Sigge gick samma
väg tillbaka, som han kommit öfver sjön.
När han inträdde i bergsmansstugan, satt herr Sten lutad
öfver ett papper, som han höll i ena handen, medan den andra
stöddes mot kinden. Han såg icke upp, och Sigge stod stilla
innanför dörren en stund, men då han åter vände sig om för
att gå ut, tog herr Sten ögat ifrån papperet och lyfte sitt
hufvud ur handen, framsuckande:
»De satte jungfru Solfager i svartan jord,
men ormekungen visste väl, hvar jungfrun hon låg.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
