Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Carl Georg Starbäck.
Icke långt ifrån det gamla Sveriges landgräns mot det danska
kustlandskapet vid Östersjön, i en mager skogstrakt i Södermöre, Arby socken,
lefde bonden Jon i Starbäck den tid Gustaf Wasas båda äldsta söner buro
Sveriges krona. Det var svåra tider för gränsbyggarne, och ett ordnadt
samhälles välgärningar kommo dem föga till del. Vanan vid umbäranden
lättade dock vägen från bondens stuga till prästgården, och bland de många
bondesöner, hvilka »studerade till präst», var äfven fader Jons’ i Starbäck
son Lars. Enligt tidens sed danade han sig ett familjenamn genom
vidfogande af en latinsk ändelse till hemortsnamnet. Den prästvigde
bondsonen hette ej längre Lars Jonsson från Starbäck, utan Laurentius
Johannis Starbeckius. I tre hundra år har detta familjenamn sedan burits af
präster och lärare vid den lärda skolan, hufvudsakligen inom
Kalmarstiftets område; men liksom den latinska namnformen var en följd af tidens
sed, har nyare tiders sed återfört den svenska.
Lars Starbeckius vardt kyrkoherde i Hallingberg i Tjust. Hans son
Israel blef superintendenten Rothovius behjälplig att omdana och utvidga
läroverket i Kalmar, var en myndig man vid 1640-talets och 1650 års
riksdagar och införde namnet Starbeckius i lärdomshistorien. Han dog som
kyrkoherde i Ljungby och efterlämnade i äktenskap med superintendentens
dotter sonen Israel, som blef magister i Wittenberg, huspredikant hos
generalguvernören i Narva och kyrkoherde i Fagerhult samt var riksdagsman
i prästeståndet 1697. Hans son Nils var lektor i Kalmar och kyrkoherde
i Söderåkra, fader till Nils, kyrkoherde i Torsås. Dennes son Carl blef
kyrkoherde i Glömminge och Algutsrum, invid Kalmarsund. Carls son
bröt däremot den tvåhundraåriga prestserien inom släkten.
När Nils Starbäck vid tjugo års ålder blifvit student i Uppsala,
egnade han sig nämligen åt bergsvetenskapen, och det med den framgång,
att han tidigt uppmärksammades af Järnkontorets ledande män. Om
förbättrade metoder för järn- och stålförädlingen inlade han stora förtjänster.
Han höll föreläsningar i masmästeriet i Falun, där han ifrån 1821 hade
sitt hem, äfven sedan han 1828 utnämts till öfvermasmästare i östra och
västra bergslagens distrikt. Men hans tjänsteåligganden föranledde täta
resor för undervisnings meddelande och inspektioners anställande. 1827
gifte han sig med Karolina Kristina Grotte, från Finland, men af svensk
släkt, densamma, af hvilken en gren under namnet Grottenfelt blifvit
adlad af drottning Kristina. Makarnes förstfödde var Carl Georg Starbäck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
