Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ju annars för det mesta alltid kaffe här),
men den första koppen slök jag nästan utan
att känna, hur den smakade. Nu vet jag
emellertid, att mamma har rätt i att
ingenting inverkar så lugnande på ens nerver
som te, för redan när jag hade druckit
hälften af den andra koppen, kunde jag
fullkomligt följa med allt, som sades vid
bordet, och till och med skratta åt Fritz’
idiotiska kvickheter, som äro sådana som:
»Wer war der erste Lieutenant?» (Ingen
vet det förstås). »Joseph», skriker han
triumferande, »denn er trug ein buntes
Kleid und glaubte sich besser als seine
Bruder». Och ni skulle se, hur gränslöst
rolig Albertinchen tycker att han är. Det
är riktigt rörande.
Men herr von Döhnwitz såg mörk ut,
och jag tror att han ångrade sig. Ty när
han sedan följde oss genom parken, sade
han till mig, att jag måste förlåta honom,
och att han visste, att han hade burit sig
oförsvarligt åt, och han visste rakt inte
hvad som kommit åt honom, men jag hade
gjort honom komplett tokig. Hela sitt lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
