Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mitt sista frieri. Skizz ur stockholmslifvet af Bob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från de gröna, dallrande bladen i trädkronorna öfver oss,
och hvilken likväl nådde mitt öra, lika klart som en
fågels gällaste och gladaste sång. — Ni dömmer således
icke en oförståndig flicka efter skenet. . . Men
lyckligtvis — tilläde hon och skakade åter stolt sitt lockiga
hufvud, — har jag bevis som. rättfärdiga mig. Ni har
sagt, att ni ej begär mitt svar genast. Ni skall icke
heller få det — förrän jag rättfärdigat mrg!
Ja, se der ser man! En ung flicka talar om
qvin-nans underordnade ställning, och så är hon, så snart hon
råkar en karl, hvilken händelsevis har trumfen på sina
händer, genast färdig att lägga sig för bet. Det är
der-för att man är god, heter det, gudbevars! Men den som
har trumfen i det preferencespel som kallas kärlek, kallas
»god» — derför att han är så nådig och ej gör stora
slamm.
Dock — jag har nu varit så länge borta i helt
andra rymder än den, som är min egentliga: min butik,
att jag måste återvända dit. Kassaboken passar mig
bättre än författarnes papperslappar, kopiebläcket bättre
än »originalskrifbläcket», och alnen handterar jag bättre
än pennan. Vare det derföre nog sagdt, att jag redan
samma aftonv i Fannys eget hem fick se ett bref från
Oskar, skrifvet ännu föregående dag, och i hvilket han,
som, till följe af vårt möte på —gatan, misstänkt att jag
lagt ut några krokar för Fanny, i mindre hyggliga
ordalag talade om mig, hvarförutom han beklagade sig öfver
Fannys hårdhet att aldrig ha bevisat honom den ringaste
ynnest. Vidare fick jag se ett bref från min vän på
landet, adresseradt till »tanten», i hvilket det hette att ett
annat bref till Fanny var inneslutet; och detta senare,
som äfven förevisades, ådagalade klart, liksom det förra,
att Fanny intet hade att förebrå sig. Slutligen fick jag
se ett par andra bref af tidigare och senare datum, alla
innehållande tydliga spår af sår, som Fanny slagit i unga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
