Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grannar imellan. Teckning ur stockholmslifvet af Sylvia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äskade förbättringar, en döfhet, som kanske mera än
något annat befastade folk i deras tankar att han vore en
*tät karl*, hvilken förstod att spara på sitt, ett antagande,
som för ingen del nedsatte honom i hans medmenniskors
aktning, icke ens när dessa voro hans egna hyresgäster,
såsom fallet till exempel var med herr Doverby.
Den intressante unge mannen hade som språklärare
gjort den täcka Klara Barkenboms bekantskap. Det var
som lärare han fått inträde i hennes familj och han såg
för sig intet hinder, hvarför han ej skulle kunna bli
närmare berörd med densamma. Väl är det sant, att
han utom lektionstimmame icke vexlat tio ord med någon
af dess älskvärda medlemmar; men den täcka Klara hade
alltid, en passant, småleende helsat på honom, ett leende,
som omsider försatt honom i det förhoppningsfullaste och
lycksaligaste tillstånd. Ja, huru rik kunde den der flickan
vara! Detta var en sak, som han lofvade sig att noga
utforska, och i denna lofvärda afsigt begaf han sig di-
rekte in till sin värdinna.
*Cecile,* sade den älskvärda fru Pilqvist till sin äldsta
dotter, *tag bort blöjorna och mantlarne från stolen der,
att herr Doverby, kan få någon plats! Var god och sitt
ner. Det var då riktigt snält att titta in till mig, jag
kan verkligen behöfva den förströelsen att tala med folk.
Pilqvist är borta hela dagame ... nå ja, se, affärerna
.. . à propos, kanske herr Doverby vill att jag skall
qvittera qvartalshyran ? *
Den unge mannens ansigte hade fått en lifligare
färgton. Sysselsatt med en enda tanke, hade han glömt
att han i de dagame helst bort undvika sin värdinna
och han stammade: *inte nu . . . jag har verkligen inte;*
men, repande sig från den obehagliga öfverraskningen,
tillade han med säkrare ton: *jag kommer att dröja nå-
got med betalningen, ty jag tänker att på en gång liqvi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
