Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vingårdabalk. Parodi af Nasus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kryssar florshufvad man, må du blifva hans lots,
vor’ det äfven till fjermaste tull.
Du var hjelte vid bål’n; han blef slaf af sitt rus. —
»Månen sjelf är ju tolf gånger full...»
Yin må skiftas i glas, tilldess bålen är tom;
är den liten: »se glad ut ändå /»
Yatten skifte man ej. — Den, som utspäder bål’n,
8täH’s i vingårdens mörkaste vrå.
Nu bär’s »huggsexa» fram, då är äntring och strid,
det går hett under gafflarne till;
tar du ej både »helan» och »halfvan», min son,
blir du utkörd. Gör se’n som du vill.
När du druckit, var mild! den, som ber om ett glas,
har ej mynt, honom vägre du ej.
Yigilansen, J vinmän, är barn af vår tid:
den är bracka, som ger honom Nej.»
Törst är vinmannafröjd, och den pryder en man
när han klingar och ropar: gutdr!
Låt det rinna, täpp ej strupens slussportar till,
om med fröjd du vill helsas för vår.« —
Så han stiftade lag och hans skål hvarje dag
dracks med jubel i drufvomas must;
och hans like man fann ej vid doftande bål,
och hans vinmän, de drucko med lust.
Nasus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
