Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vinterdröm. Poem af Folmer (efter v. Gaudy)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*Nu vintern i sin svepning höljer jorden;
vår vinter nalkas ock — men detta glöm!
Fast — drömlikt svunnen — nu blott hugJcomst vorden,
vår kärleks fagra vår var ingen dröm.
Och åldrig make vid sin makas sida
i det förflutnas bildbok bläddrar kärt,
och alla nutidsskuggor undan glida
för ungdomsårens solljus, ljuft och skärt.
De brutna gamla till hvar ann sig luta:
*Ack, än blott några blad!» han hviskar öm.
»I samfäld sällhet må vi boken sluta!
Vår lycka, veta vi} var ingen dröm.»
Men solen dalar. Nattens dunkla slöja
för fönstret bredes; hemskt hörs ugglans skri;
för stormen sig med klagan träden böja —
och drömmarn väckes ur sitt svärmeri.
Han är allen. De kära bilder svunnit
som spårlöst bubbelskum å häftig ström . . .
Blott ishård vinter, hvilken välde vunnit,
samt lifvets vinter äro ingen dröm.
Fo/mer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
