Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - §. 8. Enkel och sammansatt afvägning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det för behörig jemförelse är nödigt, att hafva allaafvägda
punkter hänförda till en och samma borizontal-linie, så är då enklast
att reducera alla till syftliniens höjd vid första stationen, hvarföre
man vidare under hvarandra tecknar först 342, som just är
syftliniens höjd öfver första punkten, och derefter, motsvarande begge
siffrorna inom första clausulen, 464, hvilka begge punkter äro
observerade ifrån första stationen. I andra stationen har man funnit
samma punkt, som i den första visade 464 å stången, nu endast
visa 228, hvarföre brickan här således blifvit nedskjuten 464
— 228 = 236, och har således instrumentet i andra stationen stått
236’" lägre än i den första. Då nu meningen är att reducera alla
afvägda punkter till syftliniens höjd vid första stationen (derigenom
man då anser horizontal-planet draget), så måste således 236’" tilläggas
den höjd, som vidare blifvit från denna instrumentets andra station
observerad, på det den sednare syftlinien må kunna anses
uppskjuten till den förra och såsom en fortsatt rät linie med
densamma; alltså blir då det tal, som sättes efter nästa clausul, 236
+ 240 = 476. Man har nu i stället för 2:ne särskilda
horizontal-linier fått endast en sådan, och jemförer derefter dennas sist
observerade punkt, som nu är 476, med samma punkts höjd
observerad från 3:dje stationen, der den är 442. Instrumentet
(syftlinien) är således här i 3:dje stationen 476 — 442 = 34’" lägre än
vid den första, hvarföre dessa 34’" måste tilläggas den andra
härifrån observerade punkten, då det siffertal, som kommer att tecknas
under det förra och motstående nästa clausul biifver 34 + 96 = 130. Nu
har man en enda horizontal-linie i stället för 3:ne särskilda
sådana linier, och jemför man derefter sist observerade punkten, som
således nu är 130, med samma punkt observerad från 4:de
stationen, der brickan visat 122, då man finner 130 — 122 = 8, eller
att syftlinien nu är 8’" lägre än från början, och har man således
att lägga dessa 8’" till 364, hvarföre sista punkten blifver 372;
och äro nu alla punkter hänförda till en och samma
horizontal-linie, eller till syftliniens höjd vid första stationen, hvarigenom man
funnit att 0-punkten ligger 342’" derunder, N:o 1 ligger 464, N:o
2 476 o. s. v. Önskar man nu horizontal-linien dragen genom
begynnelsepunkten 0 på marken, så tecknar man åter en ny rad af
siffror i bredd med de förra, under rubrik: "Profilhöjder", och
sätter begynnelsepunkten = 0. Emedan denna punkt låg 342 under
syftlinien i 1:sta stationen, så är deraf klart, att man, för att
finna profilen af terrainen, endast har att afdraga dessa 342 från
hvardera af de öfriga till samma horizoutal-linie reducerade
höjderna, då man finner det tal, som utvisar profilen vid N:o 1 = 464
— 342 = — 122; vidare 476 — 342 = — 134; ytterligare 130
— 342 = + 212 (här skall 342 dragas ifrån 130, och ligger således
den förra punkten, N:o 3, så mycket högre än 0-punkten, som
skillnaden emellan dessa tal, eller 212; och, då nu horizontal-linien
drages genom 0-punkten, måste således profilhöjden för punkten
N:o 3 tecknas med + 212, på det man må erinra sig att vid
profilens konstruktion tecknas denna höjd öfver horizontal-linien); samt
slutligen vid fjerde punkten 372 — 342 = — 30. Ville man
hafva horizontal-linien dragen genom lägsta punkten, så utvisas den
af högsta siffertalet i den kolumn, der alla punkterna äro hänförda
till samma borizont, således af 476. Denna sättes då lika med 0,
hvarefter, då härifrån subtraheras hvarje af de öfriga siffertalen i
samma kolumn, begynnelsepunktens profilhöjd blifver + 134
(476 — 342); profilhöjden vid N:o 1 = + 12, vid N:o 3 = + 346
och vid N:o 4 = + 104. Skulle åter högsta punkten väljas för
att derigenom draga horizontal-linien, så är denna punkt den, som
i kolumnen, der alla punkter äro bringade till samma horizont, har
lägsta siffervärdet, alltså N:o 3, emedan talet här är 130.
Denna sättes nu = 0 (som alltid antyder att man härigenom dragit
horizontal-linien), hvarefter man subtraherar detta tal 130 från de
öfriga, då man finner begynnelsepunktens profilhöjd = — 212
(342 — 130); N:o 1 = — 334, N:o 2 = — 346 och N:o 4
= — 242. Det är tydligt, att alla höjderna här tecknas med —
(antydande läge under horizontal-linien), emedan horizontal-linien
drages genom högsta punkten, likasom att i näst förut omnämnda
händelse alla tecknas med + emedan horizontal-linien antogs
dragen genom lägsta punkten. Om horizontal-linien skulle dragas
genom någon annan punkt, än de nu ifrågasatta, så är klart, att
beräkning af hvarje punkts profilhöjd sker lika lätt, som nu är visadt
och på samma sätt, så att man alltid sätter denna antagna punkt = 0
och jemför det siffertal, som utvisar dess läge under eller öfver
syftliniens höjd vid första stationen, med de öfriga; om dervid
inträffar, att detta tal kan subtraheras från ett annat, så tecknas
resten med — (minus); hvaremot, om subtractionen måste ske
omvändt, resten tecknas med +, hvarefter alla punkter med
minustecken komma att ligga under horizontal-linien och alla med +
öfver densamma. Emedan det är nödvändigt att, då konstruktion
af profil är i fråga, äfven känna afstånden å marken mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
